Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

perspektivet möjligtvis i arbetsmiljöfrågorna. Inom ekonomiska perspektivet ansåg många att
det inte ansåg att det fanns någon skillnad.
Effekter av hållbarhetarbetet på arbetsplatsen är inte heller så synliggjorda. Det är
förmodligen för tidigt att kunna se några effekter ännu. Det som framkommer i enkätens
övriga kommentarer är att vissa medarbetare inte ser någon mening i att lägga tid på
hållbarhetsfrågorna. De finner inget värde i situationen och anser inte att samtalent har gett
någon nämnvärd effekt på arbetsplatserna 8 . Det finns en kompetens i hållbarhetsfrågorna sen
tidigare och denna kompetens har inte tagits tillvara på och införlivats i hållbarhetsarbetet
Det finns förväntningar på att det ska hända saker i kommunen. De som har makt måste
engagera sig i hållbarhetsarbetet
I kommentarerna framkommer det även att det har varit intressant och givande att gå samtalen
kring hållbar utveckling och att det är en viktig fråga att arbeta vidare med. Det behöver
fångas upp och identifieras vad och varför det varit intressant och givande. V ad är det som
driver de människorna att vilja fortsätta arbeta med hållbarhetsfrågan. Det finns en upplevelse
av att det varit bra, men vad beror upplevelsen på? Är det engagerade kollegor, engagerade
chefer, bra samtalsgrupp eller/och en individuell motivation att engagera sig i
hållbarhetsfrågan? 9
Genom analysseminarierna framkom att metodiken i samtalen är avslappande och inspirerar
till reflektioner omkring kommunens hållbarhetsarbete. Alla deltagarna får fritt komma med
de erfarenheter som de har. Grupperna är heterogena och deltagarna kommer från olika
förvaltningar och är i olika åldrar. Det gör att samtalen stundom berikar varandra och
erfarenheter delas. Dukarna är ett bra redskap att få igång diskussionerna och många uttrycker
attjust samtalen främjar demokrati och att alla har möjlighet att komma till tals.
Samtalsledare är mycket engagerade och förbereder samtalen noggrant. Många av dem formar
grupper medan andra anser att deltagarna får friheten att forma grupperna själva. strukturen
på samtalen varierar en del. Enligt samtalsledarna intensifieras diskussionerna andra gången
deltagarna träffas. Första gången är samtalen mer lågmälda och ibland lite tröga. Något som
också lyfts fram är den "avstämningsrunda" som genomförs i slutet på varje möte där all
deltagare får komma till tals och utvärdera samtalen. Samtalsledarna reflekterade över hur
samtalen fortsätter ute i verksamheterna är kritiska till om det förhåller sig så. Där har
cheferna en stor roll att sätta hållbarhetsarbetet på agendan vid exempelvis
arbetsplatsträffarna. Det finns enligt några samtalsledare ett bristande engagemang hos
cheferna ute i förvaltningarna och det kan vara orsaken att dessa uteblir vid samtalstillfållena.
F ör att hela detta koncept ska vara trovärdigt behövs en förankring högre upp inom ledande
befattningar. Känslan av samsyn och sammanhang är viktiga faktorer för trovärdigheten. 10
Stödet som samtalsledarna får är dels genom varandra och dels får de mycket stöttning av
Thomas Svanberg som är ansvarig uppdragsledare och av Ann-Krislin Johansson som är
projektassistent från Vuxenutbildningen. Utveckling i rollen som samtalsledare anser några av
dem är andra steget att ta som en form av fortbildning. Samtalsmetodiken är viktigt och
behöver förstärkas ytterligare. Ytterligare erfarenheter som lyftes fram på analysseminariet
var deras ökade scenvana, kommunkompetens, det vill säga och de får mycket kunskap om de
8
Jmf Antanovsky
9
Jmf Karlsson
10
Jmf Antonavsky
18