Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

Sjutton samtalsledare rekryterades och utbildades i att hålla samtalen om hållbar utveckling.
Alla anställda ska genomföra samtalen och det är cirka 3000 anställda och fårtroendevalda
inom koncernen som berörs. Mellan !50 och 200 samtalsgrupper planeras, gruppernas storlek
är mellan 16-20 deltagare. Deltagarna är blandade och slumpvis utvalda.
Det är två samtalstillfållen om 2,5 timmar/tillfälle.
Samtal som metod och utförande
Samtalen som metod bygger på ett bildningsideal som utgår från en fri och oändlig process
som ska nå ett mål. Bildningens karakteriseras av sammanhang och helhet. Genom dialog och
delaktighet utvecklas och förändras den verklighet som finns i samhället och att alla
samhällsmedborgare ska känn ansvar i hållbarhetsarbetet som sker. 3
Tanken bakom samtal om hållbarhet är att genom konstruktiva samtal omlcring de olika
perspektiven kan en samsyn växa fram. Den metod där samtalet används syftar till att undvika
traditionellt tänkande eller resultatlösa debatter. Det man vill nå med samtalen är att skapa ett
gemensamt tankerum och skapa ett större, gemensamt handlingsutrymme.
Samtalsledarens roll är att leda samtalen och processen genom ett antal steg. Metoderna som
används bygger på delaktighet och interaktion, det ses som nyckeln till ett konstruktivt samtal
och lärande. Det material som används är tre stycken samtalsdukar och handbok. Deltagarna
blir inbjudna att delta i samtalen och delas in i mindre grupper och tilldelas varsin arbetsduk
Arbetsdukarna innehåller påståenden kring hållbarhet som deltagarna individuellt ska
värdesätta i fårhållande till hur viktiga de känns för dem i arbetslivet och privat. Ett exempel
på påstående är "Den västerländska industriella modellen är ohållbar" där deltagarna har
också möjlighet att fylla i egna motiv till påståendena. Efter att alla fått reflektera individuellt
jämförs sedan svaren mellan deltagarna i grupperna. Deltagarna uppmanas enligt arbetsduken
att sedan reflektera över om hur stora skillnader det finns i gruppen. Nästa steg innebär att
varje grupp börjar använda arbetsduk nummer två. Som grupp ska deltagarna visa hur mycket
vissa företeelser påverkar vardagen. Det görs genom att markera med kryss på en skala;
"Ingen påverkan" eller "Mycket stor påverkan". Företeelserna gäller "teknisk utveckling",
"ekonomiskt tillväxt", kunskapsutveckling", "befolkningsutveckling", "globalisering" och
"mångfald". Varje företeelse har en beskrivande text som visar hur fåreteelsen skulle kunna
utgöra ett hållbarhetsproblem. I nästa steg på arbetsduk nummer två ska deltagarna para ihop
sina diskussioner med några utvalda förutsättningar; "en planet i obalans", "ändliga
naturtillgångar", "en orättvis värld", "en komplex värld" och "nya värderingar". Deltagarna
ska därefter markera vilken av företeelserna i första steget som orsakar ovan nämnda
förutsättningar. Diskussionerna ska slutligen utmynna i sammanfattningar på post-it lappar,
där deltagarna ska sortera frågorna efter hur mycket kontroll de har över dem i sina
verksamheter i nuläget. Som ett avslut ska varje grupp reflektera över hur samtalen har gått
genom att markera på en skala 1-5 angående deltagandet och engagemanget i gruppen.
Vid andra tillfället ska deltagarna gå från "ord till handling". De post-it lappar som sicrivits
vid första tillfället ska nu placeras ut på arbetsduk nummer tre. I första steget sorteras
lapparna efter om de berör ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet. Efter att lapparna
sorterats ut ska deltagarna titta på diagram som visar indikatorer och trender inom de tre
perspektiven för hållbar utveckling. Under varje diagram får deltagarna svara på hur de
upplever att det är och hur de tycker att det borde vara. Slutligen ska de svara på om det finns
något de kan göra för att påverka en indikator/trend. Arbetsduken innehåller även fyra fålt där
3 Gustavsson, B. (1991) Bildningens väg tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880·1930. Wahlström &
Widstrand. S. 30
5