Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

Övergödning: Övergödning är ett stort problem i Blekinge med en del
kustnära jordbruksområden vilket betyder att det är en kort väg till havet och
att vattnet inte hinner rena bort tillförseln av näringsämne från både jord- och
skogsbruk men också från andra källor som till exempel enskilda avlopp. Med
tanke på tillämpningen av principen "polluter pays" eller fårorenaren betalar,
har många verksamhetsutövare haft hårdare krav på sig. Den pågående
avloppsinventeringen och krav på åtgärder får "ej godkända system" leder
ofta till stora investeringar får enskilda, trots en ibland relativ minimal
bidragan till övergödningsproblemet från just den enskilda fastigheten.
Sektorer som skogsbruk ochjordbruk står tillsammans får den största delen av
kväveutsläppet i vår region (+90%) och skulle man fålja grundtanken från
inledande kapitlet att det ekonomiska ansvaret ska stå i proportion till
påverkan, borde fokus ligga på de sektorer och kanske mindre på enskilt
avlopp. För fosfor är bilden inte lika tydligt. Enskilda avlopps påverkan påstås
vara relativt högt under perioder med mest biologisk aktivitet och tillväxt,
vilket då i fårsta hand påverkar våra sjöar och vattendrag. Läckaget från åker
och skog sker främst under perioder med hög avrinning under vinter-vår,
vilket inte skapar lika stora problem i sötvatten men betyder att allt fosfor
rinner ut i havet och kan orsaka problem senare (algblomning, syrebrist, ... ).
Reningsverk (gamla tillstånd) och enskilda avlopp kan dock anses vara
relativt enkla punktkällor att åtgärda men frågan kvarstår om åtgärderna är
mer kostnadseffektiva eller inte. Dessutom kan åtgärder som våtmarker,
kantzoner osv också på ett positivt sätt bidra till landskapsbilden, korridorer
får vilt, och en del ekosystemtjänster som inte kan budgeteras.
Trekammarbrunnar med infiltration har inte lika tydlig koppling till biologisk
fårbättring av biotoper.
Dricksvattenf6rsörjning: Förmodligen är får samhället de mest akuta och
viktigaste åtgärder inom vattenfårvallningen kopplade till säker
dricksvattenfårsörjning. Karlshamn kommun är tyvärr ett exempel på hur
viktigt det är, lastbilsolyckan 1994 när diesel fårorenade Mieån, som är
dricksvattentäkt får kommunen. Självklart är inte bara fårorening ett hot, men
också brist på vatten, bakterieutbrott, mm. Kommunens arbete med att skydda
reservgrundvattentäkter pågår men processen och konceptet med
vattenskyddsområde anses vara ett ganska passivt sätt att skydda med
begränsade (finansierings) möjligheter att ständigt fårbättra både
vattenkvalitet och- kvantitet i yt- och grundvattentäkter. Här skulle aktiv
fårvallning efter ekosystemtjänsters i princip gyrma både miljön och
samhällen på landsbygden. Vattenförvaltning skulle kunna bli ett viktigt
instrument att rikta investeringar till integrerade lösningar i ett
avrinningsområde i stället får investeringar i tekniska lösningar på ett
vattenverk.
Fysisk påverkan: Hela vattenlandskapet har i stort sätt påverkats av alla
regleringar, dikningar, rätningar osv och det krävs större uppmärksamhet.
Utöver alla effekter på ekologin och biotopkvalitet kan morfologin kopplas
till översvämningar och vattenbrist (nedan). Den omfattande påverkan från
fårr skapar utgångspunkten får dagens vattenfårvallning och det finns inte
mycket kvar frän naturliga variationer, magasinering, naturlig rening etc.
3