29.08.2013 Views

Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

VF3: Samtidigt som Länsstyrelserna har stöttat vattenråd har vissa<br />

avdelningar som till exempel jobbar med tillsyn inte alltid erkänt samma<br />

förening som en samrådspart Argumentet att Miljöbalken styr och att<br />

handläggning av ett ärende inte behöver innebära samarbete med till exempel<br />

ett vattenråd, håller så klart så länge man jobbar på myndighetsnivån. Det är<br />

dock inte bara miljöbalken som styr i verkligheten och denna dialog behövs<br />

och kommer att krävas mer och mer i framtiden.<br />

Vattenförvaltning kräver mycket från myndigheter, organisationer och<br />

enskilda. Ett åtgärdsbehov är ganska subjektivt, åtgärdskrav är tvingande och<br />

opopulära, och inte sällan behövs någon fonn av privat avstående för ett<br />

allmänt syfte. Olika nivåer i lagstiftningen, olika intresse, brist på flexibla<br />

finansieringsmöjligheter, åsikter från alla inblandade aktörer på<br />

åtgärdsutfonnningen. Vattenförvaltning är komplex. Just den stora<br />

utmaningen om lokal förankring, hitta kostnadseffektiva åtgärder, information<br />

och samarbetsformer lägger Vattenmyndigheten på nybildade, frivilliga<br />

vattenråd. Tanken är bra, verkligheten visar varierande ambitionsnivåer och<br />

utvecklingar. Det kan dock inte anses vara lätt som lokal företrädare för till<br />

exempel en jordbruksorganisation att gå emot medlennnarnas intresse.<br />

Dessutom är de lokala representanter ofta inte utbildade i hydrologi, ekologi<br />

eller vattenförvaltning generellt. Att så många vattenråd har bildats är en<br />

lovande utveckling med många frivilliga som lägger en hel del tid på det<br />

arbetet. De måste i alla fall stöttas, inte bara finansiellt, för att överleva och att<br />

processen kan få den tid som behövs för att bygga upp förtroende och<br />

förståelse. Läggs ett vattenråd ner blir det nästan omöjligt att starta upp det<br />

igen i framtiden. V altenmyndigheten har fått en ökad förståelse för det genom<br />

bl.a. planer för målgruppsanpassad information. Den stora utmaningen är då<br />

att realisera detta mål i framtiden.<br />

Dessutom måste samverkan med barn, elever och studenter utvecklas. Målet<br />

ska inte vara att alla ungdomar engagerar sig i vattenfrågor men det man lär<br />

sig idag blir förmodligen någonting som man kommer att tänka på framöver.<br />

Man skördar det man har sått tidigare.<br />

Kan man i början dessutom ge stöd till eldsjälar kan entusiasm och tålamod<br />

spridas till en större allmänhet. Det blir då tydligt att det verkligenlönar sig<br />

att engagera sig i frågan. Det är dock en tung och krävande period vid<br />

uppstarten att verkligen kunna påvisa konkreta resultat. Det är på den lokala<br />

nivån som engagemang måste aktiveras.<br />

Avsnitt Övervakning<br />

VF1-VF4: Övervakning är utan tvekan viktigt för framtida planer och<br />

utredningar. Ansvaret tycks dock inte ligga inom kommunala ansvaret och ska<br />

helst styras via recipientkontrollprogram och liknande övervakningar. Dagens<br />

stora mängder offentliga resurser som läggs på övervakning och provtagning<br />

har inte alltid lett till bättre förvaltning och en hel del analysrapporter används<br />

aldrig. Myndigheterna måste våga se över övervaknings- och<br />

uppföljningspro gram. Utmaningen att samordna rapporter på alla nivåer är<br />

betydande men nödvändig för att optimera nyttan av alla provtagningsresultat<br />

5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!