Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn
Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn
Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VF3: Samtidigt som Länsstyrelserna har stöttat vattenråd har vissa<br />
avdelningar som till exempel jobbar med tillsyn inte alltid erkänt samma<br />
förening som en samrådspart Argumentet att Miljöbalken styr och att<br />
handläggning av ett ärende inte behöver innebära samarbete med till exempel<br />
ett vattenråd, håller så klart så länge man jobbar på myndighetsnivån. Det är<br />
dock inte bara miljöbalken som styr i verkligheten och denna dialog behövs<br />
och kommer att krävas mer och mer i framtiden.<br />
Vattenförvaltning kräver mycket från myndigheter, organisationer och<br />
enskilda. Ett åtgärdsbehov är ganska subjektivt, åtgärdskrav är tvingande och<br />
opopulära, och inte sällan behövs någon fonn av privat avstående för ett<br />
allmänt syfte. Olika nivåer i lagstiftningen, olika intresse, brist på flexibla<br />
finansieringsmöjligheter, åsikter från alla inblandade aktörer på<br />
åtgärdsutfonnningen. Vattenförvaltning är komplex. Just den stora<br />
utmaningen om lokal förankring, hitta kostnadseffektiva åtgärder, information<br />
och samarbetsformer lägger Vattenmyndigheten på nybildade, frivilliga<br />
vattenråd. Tanken är bra, verkligheten visar varierande ambitionsnivåer och<br />
utvecklingar. Det kan dock inte anses vara lätt som lokal företrädare för till<br />
exempel en jordbruksorganisation att gå emot medlennnarnas intresse.<br />
Dessutom är de lokala representanter ofta inte utbildade i hydrologi, ekologi<br />
eller vattenförvaltning generellt. Att så många vattenråd har bildats är en<br />
lovande utveckling med många frivilliga som lägger en hel del tid på det<br />
arbetet. De måste i alla fall stöttas, inte bara finansiellt, för att överleva och att<br />
processen kan få den tid som behövs för att bygga upp förtroende och<br />
förståelse. Läggs ett vattenråd ner blir det nästan omöjligt att starta upp det<br />
igen i framtiden. V altenmyndigheten har fått en ökad förståelse för det genom<br />
bl.a. planer för målgruppsanpassad information. Den stora utmaningen är då<br />
att realisera detta mål i framtiden.<br />
Dessutom måste samverkan med barn, elever och studenter utvecklas. Målet<br />
ska inte vara att alla ungdomar engagerar sig i vattenfrågor men det man lär<br />
sig idag blir förmodligen någonting som man kommer att tänka på framöver.<br />
Man skördar det man har sått tidigare.<br />
Kan man i början dessutom ge stöd till eldsjälar kan entusiasm och tålamod<br />
spridas till en större allmänhet. Det blir då tydligt att det verkligenlönar sig<br />
att engagera sig i frågan. Det är dock en tung och krävande period vid<br />
uppstarten att verkligen kunna påvisa konkreta resultat. Det är på den lokala<br />
nivån som engagemang måste aktiveras.<br />
Avsnitt Övervakning<br />
VF1-VF4: Övervakning är utan tvekan viktigt för framtida planer och<br />
utredningar. Ansvaret tycks dock inte ligga inom kommunala ansvaret och ska<br />
helst styras via recipientkontrollprogram och liknande övervakningar. Dagens<br />
stora mängder offentliga resurser som läggs på övervakning och provtagning<br />
har inte alltid lett till bättre förvaltning och en hel del analysrapporter används<br />
aldrig. Myndigheterna måste våga se över övervaknings- och<br />
uppföljningspro gram. Utmaningen att samordna rapporter på alla nivåer är<br />
betydande men nödvändig för att optimera nyttan av alla provtagningsresultat<br />
5