Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

More documents

Recommendations

Info

olika verksamheterna som är nyttigt i deras arbete både i hållbarhetsfrågan men även i deras ordinarie arbete i kommunen. En ökad bekantskapskrets har också medföljt genom samtalen. Idekatalogen som börjar formas och utvecklas är ett bra ledningsinstrument för alla förvaltningar i kommunen. Den bör regelbundet uppdateras och det är viktigt att tydliggöra vem av kommunens förvaltningar som ansvarar för det. Den behöver även förankras och förvaltas bland politiker för att få en legitimitet. Det har redan lagts ner många timmar på att utarbeta en bra struktur och implementera den i kommunens verksamhet och hos allmänheten. 11 De ideer som kommer fram i den måste tas tillvara på och verkställas, för att medarbetarna ska se en mening och nytta i att fortsätta·arbeta med hållbarhetsfrågorna. Trovärdighet med samtalen måste även styrkas med en nyttoaspelet Vilka effekter visar sig ute i verksamheterna var frågor som lyftes fram på analysseminarierna. Där visar enkäten att effekterna inte är så tydliga. satsningen som politikerna har dragit igång är både kostsam och kräver en hel del arbete. Ideer som har tagits fram måste synliggöras och användas. Hållbarhetsarbetet ska med tiden genomsyra hela <strong>Karlshamn</strong>s kommun. Några av samtalsledarna kräver en inventering ute på arbetsplatserna för att se hur långt arbetet har framskridit. Två viktiga aspekter av hållbarhetsarbetet som framkom på analysseminariet var de anställdas hälsa. Friskvård som alla är berättigade till och minskning av stress framkom som faktorer som är viktiga för hållbar arbetsmiljö. För att hållbarhetsfrågan ska kunna leva vidare efter samtalens slut, behöver enheterna i kommunen reflektera över om alla har en samsyn på vad hållbarhet är och vad det innefattar. Medarbetarna behöver se ett värde i att arbeta vidare med frågorna kring hållbarhet 12 • Det finns en uppfattning om att det innan HUT arbetades med hållbarhet, det har dock inte varit så uttalat innan. Det kan därför upplevas som uttjatat av vissa medarbetare och det i sin tur medför en låg motivation att lägga tid på hållbarhetsfrågorna igen 13 . Det finns hos vissa låga förväntningar på att det nu ska få genomslagskraft i kommunen, då det inte fått det innan. För att det ska ses hanterbart behöver det finnas en avgränsning i vad som ska prioriteras. Hållbarhet i sig är stort och täcker många aspekter, de olika enheterna bör komma fram till vad som är av vikt för dem att fokusera på för att medarbetarna ska känna en motivation i att driva frågan vidare 14 . Det kommer att handla om att prioritera och det måste få finnas utrymme för andra frågor än enbart de som handlar om hållbarhet. Hållbarhetsarbetet behöver bli en del av vardagen, det får inte läggas utanpå allt annat som ska göras. Det är av betydelse för att medarbetarna ska känna att det är meningsfullt och motiverande att lägga tid på hållbarhetsaspekten. De behöver upgleva en känsla av sammanhang vad gäller hållbarhetsfrågan och det dagliga arbetet 5 • För att arbetet med hållbarhet ska kunna leva vidare efter samtalens slut är det av största vikt att tydliggöra vem som har ansvar för vad. Det krävs att någon centralt tar ansvar för hållbarhetsfrågan. Hållbarhetsarbetet måste förankras även på en övergripande nivå. Det är viktigt att ledningsgruppen har ett fortsatt förhållningssätt till hållbarhetsfrågan, för att också medarbetarna ska tycka att det är meningsfullt och motiverande att arbeta vidare med 11 <strong>Karlshamn</strong>s kommun. http://utveckla.karlshamn.se/idekatalog/ (tillgänglig 20120608) 12 Jmf Antonavsky 13 Jmf Karlsson 14 Jmf Karlsson 15 Jmf Antonavsky 19
hållbarhetsperspektivet 16 • Det bör också klargöras vem som är beställare centralt i kommunen vad gäller hållbarhetsfrågan och vem som ska driva frågan vidare när alla samtal är genomförda. Det är dock inte enbart ledningen som ska ta ansvar för hållbarhetsfrågan, utan varje individ har ett ansvar för hållbarhet i vardagen. Genom att införa ett hållbarhetsråd i kommunen på övergripande nivå, menar en av informanterna, lyfts frågan även på en central nivå. Det är angeläget att det framkommer att hållbarhetsfrågan är viktig och att det arbetas vidare med efter samtalens slut. Det finns en uppfattning om att hållbarhetsarbetet börjat tonas ner. En fråga som återkommer är hur nästa steg fångas upp, vem driver frågorna vidare? Det lyfts även att hållbarhetstänket behöver föras vidare till barn och ungdomar, eftersom de är framtiden i kommunen. Avslutningsvis upplevdes de som deltagit i analysseminarierna och i intervjuerna både engagerade och konstruktiva och det fanns en vilja till förändring och utveckling. Enkäten hade dessvärre en låg svarsfrekvens. Genom det låga deltagandet i enkäten är det svårt att få någon avgörande uppfattning om kommunens hållbarhetsarbete. Utifrån analysen i denna rapport är det möjligt att formulera följande slutsatser vilket får utgöra en lärdom som kan tas tillvara. • En fårankring högre upp i ledningen för fortsatt hållbarhetsarbete är önskvärt får att kommunanställda ska uppleva att hållbarhetsfrågan tas på allvar och arbetas med på alla nivåer i kommunen. • Införa ett hållbarhetsråd på övergripande nivå får att medarbetare ska se att hållbarhetsfrågan tas på allvar även i ledningen i kommunen. • Ideer från idekatalogen måste bli "verklighet" på arbetsplatserna. Medarbetare behöver se att det händer saker med de ideer som framkommit. • Samtalsledarna efterlyser fortbildning och vill ha bättre kompetens i samtalsmetodik • Aktualisera friskvård som en viktig faktor får att fårhindra stressymptomer vilket främjar en bättre arbetsmiljö för de anställda i kommunen. • Trovärdigheten får hållbarhetsarbetet måste synliggöras med nyttoaspekter. Vilka effekter som har framkommit och hur arbetet med hållbarheten visar sig på arbetsplatserna. • De olika enheterna bör få arbeta med hållbarhetsfrågorna på olika sätt som passar deras arbete. Nästa steg är att diskutera och få en fördjupning av slutsatser och de resultat som framträder genom föUande rekommendationer: 16 Jmf Antanovsky 20
Page 2 and 3:
KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 6 13
Page 4 and 5:
Page 6:
2013-05-13/MR I övrigt är det myc
Page 18 and 19:
Bilaga till remiss: Klimat och ener
Page 20 and 21:
133 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Arbetsprogram med tidtabell och öv
Page 28 and 29:
Översvämningar och vattenbrist: E
Page 30 and 31:
Avsnitt kartläggning och analys VF
Page 32 and 33:
Behovsbedömning, omfattning och de
Page 34 and 35:
Fungerar övervakning på nationell
Page 36 and 37:
Page 39:
2013-03-19 Till Fritidsnämnden Fö
Page 42 and 43:
Page 46:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
PROTOKOLL 9(27) KARLSHAMNS KOMMUN 2
Page 54 and 55:
Arbetet med Mörrums avloppsrenings
Page 57 and 58: KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 6 14
Page 59: 2013-04-29 Kommunstyrelsen Detaljpl
Page 71 and 72: 2 Kommunstyrelsen beslöt vid sitt
Page 73 and 74: 4 Den samlade bedömningen ger tre
Page 75: 6 prövningsrätt av köpare och at
Page 80 and 81: FÖRSLAG Ägardirektiv för Energik
Page 82 and 83: Inom ED-projekten samarbetar bolage
Page 84 and 85: Bolagsordning får Energikontor Syd
Page 90 and 91: Sektionen för management Rapport H
Page 92 and 93: Trovärdigheten ...................
Page 94 and 95: Sjutton samtalsledare rekryterades
Page 96 and 97: Seminariet inleddes med en presenta
Page 99: Hur har arbetet med social hållbar
Page 103 and 104: Vi reflekterar över olikheterna i
Page 105 and 106: En av informanterna upplever att de
Page 107: perspektivet möjligtvis i arbetsmi
Page 112 and 113: Innehållsförteckning Bakgrund & M
Page 114 and 115: och förslag som berör just dem; (
Page 116 and 117: Typ av förslag o Sammanlagt cirka
Page 118: Förslagens kategori o För att und
Page 121 and 122: Förslag per kategori- Näringsliv
Page 123 and 124: Förslag per kategori- Utbildning &
Page 125 and 126: Förslag per kategori- Jämställdh
Page 128: KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 6 15
Page 134 and 135: 55 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL PoU
Page 136 and 137: Iandstingskommunala området samt d
Page 138 and 139: KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL P o Kom
Page 140 and 141: 1 (8) PERSONALSTRATEGIER för Karls
Page 142 and 143: KARLSHAMNS KOMMUN 3 (8) Personalkon
Page 148 and 149: 156 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS
Page 150 and 151: 158 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS
Page 153 and 154: 1(2) Bilaga till Rapport internkont
Page 156 and 157: 2 (2) KSAu28/5 Utredning pågår. A
Page 158:
show all

Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?