Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009

TEXTER OCH INTERVJUER
der. På den tiden instruerades de estniska tjänstemännen vid ministerierna av experter
från Finland.
Under evenemanget på Ösel fi ck jag i uppdrag att berätta om den fi nländska regionalpolitiken,
dess uppkomst och nuläge. Kommunernas representanter ställde frågor
till oss om kommunalförvaltningen och skärgårdspolitiken. När man frågade oss vad
skatteöre betyder kunde vi bara konstatera att den kommunala och ekonomiska förvaltningen
ännu var i barnaskor i Estland. – Vår resa fi ck stor uppmärksamhet i estniska
medier. Vårt besök var ett centralt inslag i både tv- och radionyheterna.
I mitten av 1980-talet förde man en livlig diskussion om den ökande näringsbelastningen
i vattenområdena. I synnerhet sommargästerna anklagade fi skodlingen
för att för att förorena Skärgårdshavets vattenområden. Ärendet behandlades fl era
gånger också vid skärgårdsdelegationens möten. Under Rabbe Lauréns ordförandeskap
gjordes en studieresa till skärgårdskommunen Hitra i Norge i närheten av Trondheim.
Hitra kommun är en liten skärgårdskommun omgiven av öppet hav. Kasseodling
av lax i havet var en mycket betydande näring där. Kommunen hade också en fi skeriombudsman.
Vid samma tid i mitten av 1980-talet förde man diskussioner om ett frikommunexperiment
i kommunförvaltningen och lagstift ningen bereddes. Det var antagligen därför
som skärgårdsdelegationens resa kombinerades med ett besök till den svenska
kommunen Bräcke. Där pågick ett förvaltningsexperiment enligt vilket det parti som
vunnit kommunalvalet fi ck alla förtroendeuppdrag. En avlönad förtroendeperson från
oppositionen övervakade förvaltningen.
År 1994 hördes jag i egenskap av medlem av skärgårdsdelegationen av riksdagens
förvaltningsutskott med anledning av regeringens proposition om att skära ner statsandelarna.
Och år 1993 hördes jag tillsammans med generalsekreterare Jorma Leppänen
och ordföranden för Korpo kommunfullmäktige Klaus A. Sahlgren med anledning
av regeringens proposition om en ändring av skärgårdslagen. Vi lämnade delegationens
promemorior om dessa ärenden till riksdagsgrupperna.
År 1997 fyllde minister Jan-Erik Enestam 50 år. Jag var en av delegationens utsända
som hälsade på ordföranden i hans hemkommun Västanfj ärd. Mottagningen var i ungdomsföreningens
hus, och jag fi ck äran att hålla födelsedagstalet. I enlighet med ordförandens
önskemål deltog delegationen och fl era skärgårdskommuner i en donation
till en renoveringsfond för huset.
Delegationen inbjöd representanter för Estland och Sordavala i ryska Karelen att
delta i några skärgårdsseminarier. I gengäld fi ck vi en inbjudan till ett seminarium i
skärgårdskommunen Ormsö i Estland och till Sordavala för att bekanta oss med staden
och skärgården i Ladoga, huvudmålet var så klart gamla Valamo.
Införandet av tidtabeller i färjetrafi ken var en besvärlig fråga. För att skära ner
kostnaderna började vägförvaltningen införa tidtabeller för trafi ken. Skärgårdsborna,
skärgårdskommunerna och delegationen motsatte sig projektet. Tidtabellerna infördes
men gav knappast några inbesparingar. Gäller tidtabellerna fortfarande? Den sista
färjan på min hemort ser ut att färdas över Arvinsalmi i samma takt som innan tidtabellerna
infördes.
Nedläggningen av sjöfartsverkets och gränsbevakningens baser samt nedskärningarna
av arbetsplatser behandlades oft a av delegationen. Arbetsplatserna vid dessa
inrättningar var mycket viktiga för kommunerna i havsskärgården.
Fritidsboendet, som ökat hela tiden, har haft en viktig betydelse för skärgårdsområdena.
Kommunen bör sköta fl era fritidsinvånares servicebehov. Med undantag för serviceavgift
er och fastighetsskatt betalar fritidsinvånarna ingenting till stugkommunen. En av
de långvarigaste frågorna i delegationen har varit hur en del av kommunalskatten skulle
kunna allokeras till stugkommunen. Uppenbarligen är frågan fortfarande olöst.
101