Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009

More documents

Recommendations

Info

70 TEXTER OCH INTERVJUER JACOB SÖDERMAN Sex framgångsrika år I början av 1970 talet intensifi erades regionalpolitiken. Mot slutet av 1960-talet hade en kraft ig nedgång av landsbygdens, och särskilt skärgårdens befolkning, skett. Folk fl yttade till centralorterna och till Sverige i hopp om bättre jobb och bättre levnadsstandard. Inställningen bland rikspolitikerna på den tiden var positiv till fi nlandssvenskarna. Vanligen ställde man sig också positiv till skärgårdens utvecklingsbehov. Detta lade jag märke till som viceordförande i statens skärgårdsdelegation under åren 1974–1980. Vår verksamhet var fylld av framgångar. Den energiska och samarbetsvilliga ordföranden professor Jan-Magnus Janssons konstruktiva sätt att leda oss bidrog på ett väsentligt sätt till framgångarna. Han ledde även som handels- och industriminister delegationen. En annan personlighet, som stort bidrog till att skärgårdens behov framstod som angelägna, var den åländska riksdagsmannen Evald Häggblom. Han var mycket omtyckt i riksdagen. C O Tallgren och Christoff er Taxell var även viktiga medlemmar genom deras sakkunskap i skärgårdsfrågor och fasta övertygelse om att en utveckling måste ske. Delegationen hade medlemmar från alla viktiga partier. Det underlättade drivandet av skärgårdsfrågorna. Under åren dominerade tre huvudfrågor verksamheten, skärgårdens status som utvecklingsområde och näringslivets utvecklande i stort, skärgårdsbornas rätt till bättre kommunikationer och olika initiativ för att stöda skärgårdsfi sket. Framgångarna uteblev inte. Man lyckades, utöver att skärgårdskommunerna blev u-områdena enligt 1975 års utvecklingslag, även ge delar av kommuner, såsom t.ex. tidigare Hitis och Bergö, skärgårdsstatus. Man lyckades införa förtursrätt för skärgårdens nyttotrafi k på färjorna, hindra planerna på tidtabeller för färjorna, ge skärgårdsborna fria resor på förbindelsefartygen samt bättre vägar, färjor och förbindelsefartyg i skärgården. Inom fi skenäringen stödde delegationen bl.a. stift ande av en fi skprislag, stöd till marknadsföringen av fi sk, nya fi skehamnar med kylanläggningar samt bättre yrkesutbildning av fi skare. Kampen för skärgårdslagen Under åren kom kampen för att skapa en skärgårdslag att mer och mer dominera. Egentligen var det inte bara fråga om en lag, det vara fråga om en lag jämte fl era ändringsförslag till andra lagar, så att de bättre skulle beakta skärgårdsförhållandena. Enligt mitt arkiv (FSA:s kongress 1973, Arbetarbladet 14.5. och 27.6.1975) föreslog Finlands svenska arbetarförbund en lag om utvecklandet av skärgården år 1973 och påskyndade ärendet senare. Förbundet ville att en kommission skulle tillsättas för att bereda lagförslaget. År 1974 ställde jag ett riksdagsspörsmål i ärendet. Minister Heimo Linna svarade att en dylik lag inte behövs utan att den nya regionalpolitiska lagstift ningen skulle räcka till även för skärgården (Åbo Underrättelser 1.6.1974).
TEXTER OCH INTERVJUER Under åren stöddes idén dock på bred front av skärgårdskommunerna, och när saken inte tog fart inom ministerierna föreslog ordföranden Jan Magnus Jansson på skärgårdsdelegationens sammanträde 12.2. 1976 att delegationen själv skulle bereda lagförslaget. Förslaget godkändes enhälligt. Den 28.10.1977 kunde delegationen publicera ett första utkast för en remissrunda, som ledde till en debatt där kommunerna, landskapsförbunden och företagare och fi skarorganisationerna ställde sig positiva medan olika statliga verk var tveksamma. På det politiska fältet togs idén väl emot. Det krävdes ännu en betydande aktivitet av delegationen, innan en regeringsproposition avläts. Lagen om främjande av skärgårdens utveckling (26.6.1981) godkändes äntligen i riksdagen våren 1981 och trädde ikraft den 1 november 1981. Jag minns mina sex år i delegationen som en tid av samarbete och framgång. Jan Magnus Jansson var en bra ordförande. Sekreterarna Ole Åberg, Åke Doktar, Gunnar Niemi och Ossi Heinonen jobbade aktivt och dynamiskt. ■ Förkämpar för skärgårdsärenden på Gullkrona. Trion i förgrunden från höger till vänster är ordförande Jan- Magnus Jansson, Ålands riksdagsledamot Evald Häggblom och budgetsekreterare Aulis Mannonen, längre bak i mitten vice ordförande Jacob Söderman och till vänster Dragsfjärds kommundirektör Curt Dannström. (Turun Sanomat) 71
Page 1:
Skärgårdsdelegationens och skärg
Page 6 and 7:
Skärgårdsdelegationens och skärg
Page 9 and 10:
Innehåll Förord Historikkommitté
Page 11:
Historikkommitténs arbete På jord
Page 14 and 15:
12 ■ Skärgården är en gemensam
Page 16 and 17:
14 ■ Fiskmarknad vid Aura å på
Page 18 and 19:
16 ■ Strömmingsfångsten rensas
Page 20 and 21:
18 SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA
Page 22 and 23: 20 ■ Skärgårdskommitténs ordf
Page 24 and 25: 22 ■ Ordförande, professor Ilmar
Page 26 and 27: 24 ■ Kristian Gestrin (till höge
Page 28 and 29: 26 ■ Delegationens möten fotogra
Page 30 and 31: 28 ■ Skärgårdsseminariet 2005 h
Page 32 and 33: 30 SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA
Page 34 and 35: 32 ■ Mjölkkannorna har kommit ti
Page 36 and 37: 34 ■ Midsommarstången dekoreras
Page 40 and 41: 38 ■ Björkö by på Houtskär 19
Page 42 and 43: 40 ■ Barn gläds över sommaren p
Page 46 and 47: 44 ■ Väderleksobservationer är
Page 48 and 49: 46 ■ Aarne Rekilä och Erkki Hass
Page 50 and 51: 48 SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA 6
Page 52 and 53: 50 ■ ”J.L.Runeberg” vid Söde
Page 54 and 55: 52 ■ Sulkavan Soudut är världen
Page 56 and 57: 54 ■ Planktonhåven rengörs på
Page 59 and 60: Texter och intervjuer
Page 61 and 62: TEXTER OCH INTERVJUER De gynnsamma
Page 63 and 64: ELISABETH REHN Tankar kring skärg
Page 65 and 66: Sjusovardopp på Jurmo TEXTER OCH I
Page 67 and 68: JAN-ERIK ENESTAM TEXTER OCH INTERVJ
Page 69 and 70: TEXTER OCH INTERVJUER - Då lyckade
Page 71: TEXTER OCH INTERVJUER för förutom
Page 75 and 76: LAURI METSÄMÄKI Två årtionden p
Page 77 and 78: TEXTER OCH INTERVJUER jektet var oc
Page 79 and 80: TEXTER OCH INTERVJUER Kesälahti ut
Page 81 and 82: TEXTER OCH INTERVJUER var bristfäl
Page 83 and 84: BENGT BACKMAN Tillbakablickar TEXTE
Page 85 and 86: TEXTER OCH INTERVJUER Skärgården
Page 87 and 88: Rehns och Enestams mandatperioder T
Page 89 and 90: TEXTER OCH INTERVJUER arbetsplatser
Page 91 and 92: Skärgårdslagen TEXTER OCH INTERVJ
Page 93 and 94: JUHANI A. NISKA TEXTER OCH INTERVJU
Page 95 and 96: HEIMO IIVONEN TEXTER OCH INTERVJUER
Page 97 and 98: TEXTER OCH INTERVJUER vid kusten, t
Page 99 and 100: TEXTER OCH INTERVJUER bättrats bet
Page 101 and 102: TEXTER OCH INTERVJUER SFP och cente
Page 103 and 104: TEXTER OCH INTERVJUER der. På den
Page 105 and 106: TEXTER OCH INTERVJUER - Senare blev
Page 107 and 108: TEXTER OCH INTERVJUER Årligen bes
Page 109 and 110: TEXTER OCH INTERVJUER - Men det är
Page 111 and 112: TEXTER OCH INTERVJUER medan jag kon
Page 113 and 114: TEXTER OCH INTERVJUER om att ta hen
Page 115 and 116: Jurmo utan modernt oljud - Till det
Page 117 and 118: TEXTER OCH INTERVJUER - Några bogs
Page 119 and 120: TEXTER OCH INTERVJUER - Jag deltog
Page 121 and 122: Slaktade jobb i skärgården TEXTER
Page 123 and 124:
TEXTER OCH INTERVJUER Skärgårdsbo
Page 125 and 126:
MATTI SIPPOLA TEXTER OCH INTERVJUER
Page 127 and 128:
TEXTER OCH INTERVJUER De så kallad
Page 129:
TEXTER OCH INTERVJUER Om man kisar
Page 132 and 133:
130 PROJEKT OCH MEDLEMMAR 1. Skärg
Page 134 and 135:
132 PROJEKT OCH MEDLEMMAR ■ Samar
Page 136 and 137:
134 PROJEKT OCH MEDLEMMAR ■ Proje
Page 138 and 139:
136 PROJEKT OCH MEDLEMMAR 2000-TALE
Page 140 and 141:
138 PROJEKT OCH MEDLEMMAR vattenklo
Page 142 and 143:
140 PROJEKT OCH MEDLEMMAR Skärgår
Page 144 and 145:
142 PROJEKT OCH MEDLEMMAR Avdelning
Page 146 and 147:
144 PROJEKT OCH MEDLEMMAR 2. Skärg
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152:
Skärgårdspolitik 60 år Skärgår
show all

Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?