Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009

More documents

Recommendations

Info

12 ■ Skärgården är en gemensam angelägenhet för finländarna. Deltidsboende, turism, båtliv, paddling, rodd, dykning, fritidsfiske, friluftsliv, naturhobbyer och vinter aktiviteter utvidgar skärgårdens attraktionskraft till att omfatta hela folket. Skärgårdsseglare på Själö. (Petri Kuokka) SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA
1. Inledning 1.1 Finland som ett skärgårds- och insjöland SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA Skärgårdspolitiken är den äldsta delen av regionalpolitiken i Finland. Detta kan man påstå trots att ordet skärgård för första gången nämns i den regionpolitiska lagstift - ningen först år 1975, då man utövat egentlig regionalpolitik i Finland redan i cirka tio år. Om man vill hitta så enkla orsaker som möjligt till skärgårdspolitikens födelse så ska man söka eft er dem i geografi n. Mätt enligt antalet öar – 178 947 stycken – ligger Finland nära världstoppen. Vi har fl era åretruntbebodda öar utan fast vägförbindelse än Grekland och Danmark tillsammans, trots att fl era öar har fått en vägförbindelse och trots att fl era öar har förlorat den sista fast bosatta invånaren. Finland har 76 000 öar med en areal på över en halv hektar, 56 000 insjöar med en areal på över en hektar, 647 fl oder och 314 000 kilometer kustlinje. Det fi nns vattendrag i alla kommuner och kanske också öar, eller åtminstone en ö i en fl od. Om det fi nns en kommun utan en enda ö i Finland så skulle kommunen nästan kunna göra en turistattraktion av denna kuriositet. Skärgårdarna och vattendragen splittrar Finland. Detta försvårar invånarnas vardag och förorsakar extra kostnader för näringslivet, staten och kommunerna. Å andra sidan utgör dessa faktorer en exceptionell styrka. Våra öar, havsområden, insjöar, fl oder och kustlinje är positiva regionutvecklingsfaktorer i en värld som i allt högre grad bygger på upplevelseproduktion. Skärgårdspolitikens syft e har varit att jämna ut de olägenheter som den av vattendragen splittrade strukturen orsakat och att samtidigt utnyttja öarna och vattendragen som regionutvecklingsfaktorer. Det viktigaste har varit att trygga en fast bosättning i skärgården. Via fritidsboendet (cirka två miljoner personer som vistas på sommarstugor), båtfararna (700 000 båtar), fritidsfi sket (1,8 miljoner fritidsfi skare), de naturintresserade och turisterna berör skärgårds- och vattenområdena samt deras utveckling hela folket. Finland är ett av de största båtfarar- och fritidsfi skeländerna i Europa. Tack vare de goda utgångspunkterna har regeringarnas målsättning därför varit att utveckla skärgårds- och insjöturismen till en europeisk attraktionsfaktor och göra fritidsboendet till ett stöd för landsbygdens utveckling. Även fl era myndigheter såsom försvarsmakten, gränsbevakningen, polisen, regionala räddningsverk, sjöfartsverket (förbindelsefartygstrafi ken, lotsning, farleder, hamnar, kartläggning, assistans till vintertrafi ken), vägverket (färjor och vägar), miljö- och fi skerimyndigheterna, vilt- och fi skeriforskningsinstitutet samt museiverket verkar i skärgården och vattenområdena. 13
Page 1: Skärgårdsdelegationens och skärg
Page 6 and 7: Skärgårdsdelegationens och skärg
Page 9 and 10: Innehåll Förord Historikkommitté
Page 11: Historikkommitténs arbete På jord
Page 16 and 17: 14 ■ Fiskmarknad vid Aura å på
Page 18 and 19: 16 ■ Strömmingsfångsten rensas
Page 20 and 21: 18 SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA
Page 22 and 23: 20 ■ Skärgårdskommitténs ordf
Page 24 and 25: 22 ■ Ordförande, professor Ilmar
Page 26 and 27: 24 ■ Kristian Gestrin (till höge
Page 28 and 29: 26 ■ Delegationens möten fotogra
Page 30 and 31: 28 ■ Skärgårdsseminariet 2005 h
Page 34 and 35: 32 ■ Mjölkkannorna har kommit ti
Page 36 and 37: 34 ■ Midsommarstången dekoreras
Page 40 and 41: 38 ■ Björkö by på Houtskär 19
Page 42 and 43: 40 ■ Barn gläds över sommaren p
Page 46 and 47: 44 ■ Väderleksobservationer är
Page 48 and 49: 46 ■ Aarne Rekilä och Erkki Hass
Page 50 and 51: 48 SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA 6
Page 52 and 53: 50 ■ ”J.L.Runeberg” vid Söde
Page 54 and 55: 52 ■ Sulkavan Soudut är världen
Page 56 and 57: 54 ■ Planktonhåven rengörs på
Page 59 and 60: Texter och intervjuer
Page 61 and 62: TEXTER OCH INTERVJUER De gynnsamma
Page 63 and 64: ELISABETH REHN Tankar kring skärg
Page 65 and 66:
Sjusovardopp på Jurmo TEXTER OCH I
Page 67 and 68:
JAN-ERIK ENESTAM TEXTER OCH INTERVJ
Page 69 and 70:
TEXTER OCH INTERVJUER - Då lyckade
Page 71 and 72:
TEXTER OCH INTERVJUER för förutom
Page 73 and 74:
TEXTER OCH INTERVJUER Under åren s
Page 75 and 76:
LAURI METSÄMÄKI Två årtionden p
Page 77 and 78:
TEXTER OCH INTERVJUER jektet var oc
Page 79 and 80:
TEXTER OCH INTERVJUER Kesälahti ut
Page 81 and 82:
TEXTER OCH INTERVJUER var bristfäl
Page 83 and 84:
BENGT BACKMAN Tillbakablickar TEXTE
Page 85 and 86:
TEXTER OCH INTERVJUER Skärgården
Page 87 and 88:
Rehns och Enestams mandatperioder T
Page 89 and 90:
TEXTER OCH INTERVJUER arbetsplatser
Page 91 and 92:
Skärgårdslagen TEXTER OCH INTERVJ
Page 93 and 94:
JUHANI A. NISKA TEXTER OCH INTERVJU
Page 95 and 96:
HEIMO IIVONEN TEXTER OCH INTERVJUER
Page 97 and 98:
TEXTER OCH INTERVJUER vid kusten, t
Page 99 and 100:
TEXTER OCH INTERVJUER bättrats bet
Page 101 and 102:
TEXTER OCH INTERVJUER SFP och cente
Page 103 and 104:
TEXTER OCH INTERVJUER der. På den
Page 105 and 106:
TEXTER OCH INTERVJUER - Senare blev
Page 107 and 108:
TEXTER OCH INTERVJUER Årligen bes
Page 109 and 110:
TEXTER OCH INTERVJUER - Men det är
Page 111 and 112:
TEXTER OCH INTERVJUER medan jag kon
Page 113 and 114:
TEXTER OCH INTERVJUER om att ta hen
Page 115 and 116:
Jurmo utan modernt oljud - Till det
Page 117 and 118:
TEXTER OCH INTERVJUER - Några bogs
Page 119 and 120:
TEXTER OCH INTERVJUER - Jag deltog
Page 121 and 122:
Slaktade jobb i skärgården TEXTER
Page 123 and 124:
TEXTER OCH INTERVJUER Skärgårdsbo
Page 125 and 126:
MATTI SIPPOLA TEXTER OCH INTERVJUER
Page 127 and 128:
TEXTER OCH INTERVJUER De så kallad
Page 129:
TEXTER OCH INTERVJUER Om man kisar
Page 132 and 133:
130 PROJEKT OCH MEDLEMMAR 1. Skärg
Page 134 and 135:
132 PROJEKT OCH MEDLEMMAR ■ Samar
Page 136 and 137:
134 PROJEKT OCH MEDLEMMAR ■ Proje
Page 138 and 139:
136 PROJEKT OCH MEDLEMMAR 2000-TALE
Page 140 and 141:
138 PROJEKT OCH MEDLEMMAR vattenklo
Page 142 and 143:
140 PROJEKT OCH MEDLEMMAR Skärgår
Page 144 and 145:
142 PROJEKT OCH MEDLEMMAR Avdelning
Page 146 and 147:
144 PROJEKT OCH MEDLEMMAR 2. Skärg
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152:
Skärgårdspolitik 60 år Skärgår
show all

Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?