Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA<br />
6. Skärgårdspolitikens resultat<br />
6.1 Säkerställande av bastjänsterna <strong>och</strong> skärgårdstillägg<br />
De komuner som med stöd av statsrådets skärgårdslag utsetts till skärgårdskommuner<br />
<strong>och</strong> skärgårdsdelkommuner har erhållit skärgårdstillägg från kommunernas<br />
statsandelar, vilket har underlättat produktionen av kommunala bastjänster i skärgårdsförhållanden.<br />
Skärgårdskommunernas skärgårdstillägg i kommunernas statsandelar uppgick<br />
år 2007 till cirka 6,5 miljoner euro <strong>och</strong> skärgårdsdelkommunernas till cirka 4,0 miljoner<br />
euro. Det totala beloppet var alltså cirka 10,5 miljoner euro.<br />
År 1981 erhöll skärgårdskommunerna som ett slags skärgårdstillägg 7,7 miljoner<br />
mark i kompletteringsförfarandet för skatteintäkter, eft ersom de jämställdes med<br />
kommuner med glesare bosättning. År 1985 var beloppet 5 miljoner mark. Skärgårdskaraktären<br />
kan dessutom anses ha gynnat skärgårdskommunerna i anslutning<br />
till kommunernas bärkraft sklassifi cering <strong>och</strong> beviljandet av behovsprövade<br />
anslag. Även med beaktande av penningvärdets förändring har skärgårdstilläggen<br />
ökat betydligt under 25 år. I motsats till 1980-talet erhåller också skärgårdsdelkommunerna<br />
skärgårdstillägg i dag.<br />
En betydande förändring från <strong>och</strong> med början av 1990-talet var indelningen av<br />
skärgårdskommunerna i A- <strong>och</strong> B-skärgårdskommuner i lagstift ningen om statsandelar<br />
beroende på om andelen kommuninvånare utan fast vägförbindelse var under<br />
eller över hälft en av antalet invånare i kommunen. A-skärgårdskommuner hade<br />
högre förmåner än B-skärgårdskommuner.<br />
Sedan 1990-talet förespråkade skärgårdsdelegationen uttryckligen en höjning av<br />
skärgårdsdelkommunernas skärgårdstillägg. En dellösning åstadkoms i justeringen<br />
av statsandelar på 2000-talet, då skärgårdstilläggen till de stora kommunerna med<br />
de största skärgårdsdelarna, dvs. Borgå, Ekenäs, Taipalsaari <strong>och</strong> Larsmo fi ck en betydande<br />
nivåhöjning.<br />
Skoltjänsterna har haft en stor betydelse för skärgårdens utveckling. Grundandet<br />
av ett fi nsk- <strong>och</strong> svenskspråkigt högstadium i Korpo-Houtskär på 1980-talet röjde<br />
vägen för grundandet av högstadierna på Nagu, Karlö, Iniö <strong>och</strong> Velkua. Under den tid<br />
som skärgårdslagen varit i kraft har dock antalet lågstadier minskat kraft igt i den del<br />
av skärgården som saknar fast vägförbindelse <strong>och</strong> även inom skärgårdsområden med<br />
fast vägförbindelse. Detta har dock också varit fallit på den övriga landsbygden.<br />
Bland annat följande kommuner har lyckats bevara lågstadier: Karlö, Bergö i<br />
Malax, Velkua, Iniö, Houtskär, Korpo, Nagu, Hitis-Rosala, Barösund i Ingå, Pellinge<br />
i Borgå <strong>och</strong> Sveaborg. Nedläggningen av skolor har huvudsakligen motiverats med<br />
för litet elevantal <strong>och</strong> möjligheten till besparingar. Skärgårdsdelegation har konsekvent<br />
motsatt sig nedläggningen av skolor – i allmänhet utan framgång. Ett undantag<br />
var skolan på Tiutinen i Kotka.<br />
■ Tommi Salokangas<br />
fiskar på Bottenhavet.<br />
Han transporterar också<br />
turister till fyrön Säbbskär<br />
som är populär bland<br />
fågelskådare. (Markku<br />
Saiha)<br />
43
Change language