Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
58<br />
TEXTER OCH INTERVJUER<br />
OLE NORRBACK<br />
Bland vänner i ojämn kamp<br />
Skärgårdsborna är oft a rejäla <strong>och</strong> talar utan större krumbukter. ”Vi sågs ju på fi skmarknaden<br />
i Helsingfors”, började jag vänligt när jag första gången mötte Jurmo-Per<br />
Mattsson i hans eget rike, Jurmo.<br />
”Jo, men inga köpte du ju någo fi sk” svarade Per. Han hade säkert sett tillräckligt<br />
av fastlänningarnas ytliga vänligheter <strong>och</strong> ville markera sin integritet. Överdriven<br />
respekt för herrarna från fastlandet ingick verkligen inte i genuina skärgårdsbors<br />
umgängeskoder.<br />
När vi kunde tala samma rättframma språk, fanns inga barriärer i samarbetet. Hur<br />
goda vänner vi än var kunde nog fi skarna i Kaskö eller Kalajoki ändå med brutalt<br />
klarspråk <strong>och</strong> i höga decibel meddela sitt missnöje när de fann det befogat. Eft er en<br />
stunds högljutt umgänge kunde vi sedan i all vänlighet söka ännu ett datum för fi ske<br />
eller socialt umgänge. De åboländska <strong>och</strong> nyländska skärgårdsborna hade ett något<br />
mjukare språk, men åsikterna var klara <strong>och</strong> desamma. Att skärgårdsborna både vid<br />
kusten <strong>och</strong> i Insjöfi nland var folk av samma sort var ingen överraskning. Alla skärgårdsbor<br />
satt så att säga i samma båt; problemen, utmaningarna <strong>och</strong> möjligheterna<br />
var i stort sett desamma.<br />
Arbetet i skärgårdsdelegationen för befolkningens <strong>och</strong> skärgårdens bästa var<br />
ibland en ojämn kamp mot oförstående beslutsfattare <strong>och</strong> tjänstemän, nyfrälsta miljöaktivister<br />
<strong>och</strong> en välvillig men okunnig opinion bland semesterfi rarna.<br />
Okunskap men välvilja<br />
Vi fi ck ibland höra onödigt många ohållbara argument mot de speciallösningar skärgården<br />
ibland behöver för att livsvillkoren där skall vara de samma som på annat<br />
håll. Nyfrälsta miljöaktivister, som knappt hade sett en fl undra, kunde uppträda<br />
med en tvärsäkerhet som bara en betydande okunnighet ger. Inom miljövården har<br />
man inte ens ännu lärt sig att till fullo utnyttja de samlade kunskaper folket i skärgården,<br />
som i generationer levt i <strong>och</strong> av naturen, har. Semesterfi rarna, som klagade<br />
över mulna sommardagar <strong>och</strong> små regnskurar, visste litet om hur de som lever av<br />
<strong>och</strong> nära havet har det när höststormen dånar.<br />
Också om okunnigheten om livsvillkoren i skärgården var stor, så fanns det ändå<br />
en mycket större välvilja. I slutet av åttiotalet hade avfolkningen mattats av på många<br />
håll, <strong>och</strong> unga familjer hade fl yttat in i tidigare tomma hus. Satsningarna på turismen<br />
<strong>och</strong> fritiden tog fart. Fiskodlingarna sågs som en ny möjlighet vid sidan av det<br />
traditionella fi sket. Många fritidsinvånare engagerade sig i lokala frågor i skärgården.<br />
Tron på en bra framtid i skärgården levde kvar, <strong>och</strong> på många håll gjordes optimistiska<br />
satsningar på gamla <strong>och</strong> nya näringar.<br />
Skärgårdsdelegationen var <strong>och</strong> är en skärgårdens intressebevakare. Alla frågor<br />
som berör skärgården kan i princip tas upp till behandling i delegationen. Två områden<br />
var särskilt viktiga <strong>och</strong> ständigt aktuella; näringslivet <strong>och</strong> infrastrukturen. Ett<br />
mångsidigare näringsliv skulle hålla skärgården levande <strong>och</strong> bättre kommunikationer<br />
skulle öka lönsamheten, underlätta rörligheten samt stärka trivseln.
Change language