Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
44<br />
■ Väderleksobservationer<br />
är viktiga i skärgården<br />
i synnerhet för sjöfarten.<br />
Traditionellt har väderleksobservationer<br />
gjorts<br />
av anställda vid ett statligt<br />
verksamhetsställe, men i<br />
dag är flera observationsstationer<br />
automatiserade.<br />
(Meteorologiska institutet)<br />
SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA<br />
6.2 Utveckling av näringarna<br />
Även i regionutvecklingslagstift ningen har skärgårdsområdena beviljats en fördelaktigare<br />
ställning än de omgivande områdena både inom den nationella regionstödsindelningen<br />
<strong>och</strong> i EU:s målregionsindelning.<br />
Detta har garanterat investerings- <strong>och</strong> utvecklingsstöd till företagen i skärgården<br />
vilka har haft betydelse för utvecklingen av näringslivet. Under årens lopp har den<br />
småskaliga industrin, exempelvis fi skförädlingen dragit nytta av detta, <strong>och</strong> under de<br />
senaste åren har särskilt den ökande turismen gynnats.<br />
Beträff ande jordbruket har bebodda öar utan fast vägförbindelse inkluderats i<br />
ett bättre stödområde än den omkringliggande trakten. Mjölkhushållningen i dessa<br />
områden har beviljats redan från mitten av 1950-talet.<br />
I fråga om stöden till fi skeriet har ingen indelning i skärgårdsområden <strong>och</strong> övriga<br />
områden genomförts. Skärgårdsområdena har dock gynnats mer än andra områden<br />
av dessa stöd både före <strong>och</strong> under EU-medlemskapet eft ersom dessa områden haft<br />
relativt mycket fi skeri. Den ökande fi skodlingen på 1980-talet gynnades betydligt av<br />
regionstöden. Under den senaste tiden har fi sket minskat radikalt inom skärgårdsområdena<br />
på grund av lönsamhetsproblem, sälar <strong>och</strong> skarvar. Fiskodlingen har klarat<br />
sig bättre, även om lönsamheten är allvarligt hotad.<br />
I lagen om regionalt stödjande av transporter från 1982 ingick särskilda bestämmelser<br />
gällande skärgårdsområden. Genom dem lindrade man vissa krav gällande<br />
transporter av produkter som förädlats i skärgården.<br />
I början av 2000-talet föreslog skärgårdsdelegationen en sänkning – i praktiken<br />
slopande – av arbetsgivarens socialskyddsavgift er för att främja skärgårdens utveckling.<br />
Experimentet som liknade den så kallade norska modellen genomfördes tack<br />
vare fl era instansers initiativ. Sänkta socialskyddsavgift er har sedan 2003 tillämpats<br />
i A-skärgårdskommuner, dvs. Karlö, Velkua, Iniö, Houtskär, Korpo <strong>och</strong> Nagu. Förutom<br />
små företag har experimentet omfattat kommuner <strong>och</strong> församlingar. Experimentet<br />
fortsätter år 2009 i de av ovan nämnda kommuner bildade nya skärgårdskommunerna<br />
delvis i begränsad form.<br />
6.3 Statens arbetsplatser<br />
Enligt skärgårdslagen ska staten sträva eft er att bevara sina arbetsplatser i skärgården.<br />
Denna ambitiösa paragraf har inte eft erlevts. Sjöfartsverket har lagt ner<br />
lotsstationer <strong>och</strong> gränsbevakningsväsendet sjöbevakningsstationer <strong>och</strong> försvarsmakten<br />
verksamhetsställen. Arbetsförvaltningen, skatteförvaltningen, polisväsendet<br />
<strong>och</strong> statens allmänna lokalförvaltning har också minskat på sina arbetsplatser<br />
i skärgården.<br />
Postens egna verksamhetsställen har nedlagts. I stället har man fått postombud,<br />
som fungerar rätt väl. Sedermera har hela postutdelningen organiserats på företagsbasis,<br />
<strong>och</strong> i praktiken är det Itella som ansvarar för den.<br />
I sina utlåtanden har skärgårdsdelegationen opponerat sig mot alla nedskärningar<br />
av arbetsplatser i skärgården <strong>och</strong> bett om tilläggsutredningar om ersättande verksamhet.<br />
Flera utredningar om ersättande verksamhet i skärgården har gjorts med<br />
representativa kraft er, men man har just inte lyckats skapa nya arbetsplatser.<br />
Orsakerna är delvis naturliga tekniska förändringar, delvis bara en from förhoppning<br />
på fördelarna med större koncentration. Riktningen har alltid gått från skärgården<br />
till fastlandet.<br />
Vad gäller statens arbetsplatser <strong>och</strong> tjänster har skärgården inte varit den enda<br />
förloraren. Även fl era andra områden i landet har hört till förlorarna.