Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009

44
■ Väderleksobservationer
är viktiga i skärgården
i synnerhet för sjöfarten.
Traditionellt har väderleksobservationer
gjorts
av anställda vid ett statligt
verksamhetsställe, men i
dag är flera observationsstationer
automatiserade.
(Meteorologiska institutet)
SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA
6.2 Utveckling av näringarna
Även i regionutvecklingslagstift ningen har skärgårdsområdena beviljats en fördelaktigare
ställning än de omgivande områdena både inom den nationella regionstödsindelningen
och i EU:s målregionsindelning.
Detta har garanterat investerings- och utvecklingsstöd till företagen i skärgården
vilka har haft betydelse för utvecklingen av näringslivet. Under årens lopp har den
småskaliga industrin, exempelvis fi skförädlingen dragit nytta av detta, och under de
senaste åren har särskilt den ökande turismen gynnats.
Beträff ande jordbruket har bebodda öar utan fast vägförbindelse inkluderats i
ett bättre stödområde än den omkringliggande trakten. Mjölkhushållningen i dessa
områden har beviljats redan från mitten av 1950-talet.
I fråga om stöden till fi skeriet har ingen indelning i skärgårdsområden och övriga
områden genomförts. Skärgårdsområdena har dock gynnats mer än andra områden
av dessa stöd både före och under EU-medlemskapet eft ersom dessa områden haft
relativt mycket fi skeri. Den ökande fi skodlingen på 1980-talet gynnades betydligt av
regionstöden. Under den senaste tiden har fi sket minskat radikalt inom skärgårdsområdena
på grund av lönsamhetsproblem, sälar och skarvar. Fiskodlingen har klarat
sig bättre, även om lönsamheten är allvarligt hotad.
I lagen om regionalt stödjande av transporter från 1982 ingick särskilda bestämmelser
gällande skärgårdsområden. Genom dem lindrade man vissa krav gällande
transporter av produkter som förädlats i skärgården.
I början av 2000-talet föreslog skärgårdsdelegationen en sänkning – i praktiken
slopande – av arbetsgivarens socialskyddsavgift er för att främja skärgårdens utveckling.
Experimentet som liknade den så kallade norska modellen genomfördes tack
vare fl era instansers initiativ. Sänkta socialskyddsavgift er har sedan 2003 tillämpats
i A-skärgårdskommuner, dvs. Karlö, Velkua, Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu. Förutom
små företag har experimentet omfattat kommuner och församlingar. Experimentet
fortsätter år 2009 i de av ovan nämnda kommuner bildade nya skärgårdskommunerna
delvis i begränsad form.
6.3 Statens arbetsplatser
Enligt skärgårdslagen ska staten sträva eft er att bevara sina arbetsplatser i skärgården.
Denna ambitiösa paragraf har inte eft erlevts. Sjöfartsverket har lagt ner
lotsstationer och gränsbevakningsväsendet sjöbevakningsstationer och försvarsmakten
verksamhetsställen. Arbetsförvaltningen, skatteförvaltningen, polisväsendet
och statens allmänna lokalförvaltning har också minskat på sina arbetsplatser
i skärgården.
Postens egna verksamhetsställen har nedlagts. I stället har man fått postombud,
som fungerar rätt väl. Sedermera har hela postutdelningen organiserats på företagsbasis,
och i praktiken är det Itella som ansvarar för den.
I sina utlåtanden har skärgårdsdelegationen opponerat sig mot alla nedskärningar
av arbetsplatser i skärgården och bett om tilläggsutredningar om ersättande verksamhet.
Flera utredningar om ersättande verksamhet i skärgården har gjorts med
representativa kraft er, men man har just inte lyckats skapa nya arbetsplatser.
Orsakerna är delvis naturliga tekniska förändringar, delvis bara en from förhoppning
på fördelarna med större koncentration. Riktningen har alltid gått från skärgården
till fastlandet.
Vad gäller statens arbetsplatser och tjänster har skärgården inte varit den enda
förloraren. Även fl era andra områden i landet har hört till förlorarna.