Hydrauliska Strömningsmaskiner

More documents

Recommendations

Info

3. PUMPAR En pump har till uppgift att åstadkomma en strömningstransport för vilket fordras att energi tillföres den pumpade vätskan. En allmängiltig definition blir sålunda: En pump är en anordning, som åstadkommer strömningstransport genom att öka det strömmande mediets inneboende energi. Man kan också säga att ändamålet med en pump är att transportera en vätska från ett rum med lägre tryck till ett rum med högre tryck. Energiökningen sammansätts av de tre i strömningsläran definierade energiformerna läges-, förflyttnings- och rörelseenergi. Den består dock, om man betraktar pumpen ensam utan tanke på dess anslutning till något rörledningssystem, huvudsakligen av förflyttningsenergi, även benämnt strömningsarbete (yttrar sig som tryckökning), ty höjdskillnaden och hastighetsändringen mellan pumpens in- och utlopp är i allmänhet små. Insatt i ett system kommer pumpen ofta att arbeta mot en nivåskillnad och det är vanligt, att man, som tidigare nämnts i avsnitt 2.7.2, anger den totala energiökning hos vätskan, som pumpen åstadkommer, som en ekvivalent lägesenergiökning vilken kan representeras av en höjd, uppfordringshöjden H mätt i meter. 3.1 Olika slag av pumpar Två huvudgrupper kan särskiljas nämligen pumpar med villkorligt fri strömning och pumpar med tvingad strömning. Den förra gruppens pumpar, som har roterande pumphjul med skovlar, kan kallas rotodynamiska pumpar (enligt Addison), den senare benämnes ofta deplacements- eller förträngningspumpar och behandlas i kursen hydraulik och pneumatik. Vid de rotodynamiska pumparna varierar volymströmmen med uppfordringshöjden – vätskeströmmen är villkorligt fri, vid förträngningspumpar transporteras lika stor vätskemängd för varje slag eller varv oberoende av uppfordringshöjdens storlek – givetvis inom rimliga gränser och bortsett från ändringen av läckförluster. Utanför dessa huvudgrupper finns ett flertal pumpar eller pumpanordningar, var och en arbetande efter sin särskilda princip, såsom strålpumpar – ejektorer, mammutpumpen, den hydrauliska väduren och vattenringpumpen. 3.1.1 Pumpar med fri strömning Vid pumpar med fri strömning bringas ett skovelgitter eller skovelsystem att rotera i ett vätskefyllt rum, varvid vätskan utsätts för krafter, så att en viss tryckskillnad uppstår emellan gittrets båda sidor och får vätskan att strömma genom skovelsystemet. Pumptyper. Anordnas skovelsystemet så att vätskan strömmar genom pumphjulet i radiell riktning inifrån och utåt erhålls en radialpump eller som den vanligen kallas en centrifugalpump. Strömmar vätskan axiellt talar man en axial- eller propellerpump. Mellan dessa två typer finns mellanformer med strömningen riktad mer eller mindre snett ut från axeln, vilka benämnes diagonalpumpar. Bestämmande för typen är de förhållanden under vilka pumpen skall arbeta, dvs uppfordringshöjd, volymström och varvtal. Man kommer därvid fram till en serie av utföringsformer för pumphjulet, som schematiskt (sektion genom halva hjulet) visas i figur 3.1.1. 26
Centrifugalpumpar Diagonal− och propellerpumpar Figur 3.1.1 Vid sidan av varje hjulform finns i nämnda figur angivet ett karakteristiskt tal det s.k. specifika varvtalet nq vilket behandlats i avsnitt 2.9. Allmänt kan här sägas, att pumpar med lågt specifikt varvtal lämpar sig för höga uppfordringshöjder, under det de med högt specifikt varvtal med hänsyn till kavitationsrisken har begränsat arbetsområde. 3.1.2 Uppdelning av uppfordringshöjden Vid hög uppfordringshöjd kan det bli erforderligt att dela upp denna på flera hjul, som alltså får arbeta i serie. Sådana flerstegspumpar, figur 3.1.2 finns utförda med upp till 30 hjul, så att varje hjul endast arbetar med 1/30 av hela uppfordringshöjden. 3.1.3 Uppdelning av volymströmmen Vid i förhållande till uppfordringshöjden stor volymström användes ofta dubbelsidigt sugande pump med volymströmmen uppdelad på ett dubbelhjul enligt figur 3.1.3a. Vid låga uppfordringshöjder förekommer det även att man parallellkopplar flera dubbelhjul monterade på en gemensam axel, varvid alltså volymströmmen delas i lika många delar som antal skovelsatser, figur 3.1.3b. 27 Figur 3.1.2
Page 2 and 3: Innehåll 1.INLEDNING..............
Page 4 and 5: 7. FÖRLUSTER OCH VERKNINGSGRADER..
Page 6 and 7: Figur 1.1.1 2
Page 8 and 9: 1.2 Vanliga utförandeformer De i k
Page 10 and 11: Figur 1.2.3 Peltonturbin med två m
Page 12 and 13: heten cm är då absoluthastigheten
Page 14 and 15: Massflödet kan beräknas m= A ⋅c
Page 16 and 17: Figur 2.5.1 2.5 Eulers ekvation Bet
Page 18 and 19: hos utströmmande fluid eller som b
Page 20 and 21: Hade ett pumphjul ett oändligt ant
Page 22 and 23: 2.8 Likformighets- och affinitetsla
Page 24 and 25: P P A B Q = Q A B H H A B d = d 20
Page 26 and 27: Figur 2.9.1 Olika pumptypers använ
Page 28 and 29: Figur 2.10.2 Tryck- och volymtalet
Page 32 and 33: a b Figur 3.1.3 Uppdelning av volym
Page 34 and 35: 3.2.5 Pumpkurva och pumpdiagram Som
Page 36 and 37: Figur 3.2.4 Parallellkoppling av pu
Page 38 and 39: En permanent sänkning av pumpens p
Page 40 and 41: Figur 3.3.4 a) Belastningslinje b)
Page 42 and 43: Kavitation har även en omedelbar i
Page 44 and 45: 3.5.1 Hjul- och skovelformer Hjul-
Page 46 and 47: till boxen i borrade eller gjutna k
Page 48 and 49: 3.5.3 Pumphusets utförande Vid enh
Page 50 and 51: Figur 3.5.11 Längsdelad dubbelsidi
Page 52 and 53: Pumphus förses på tyck- och sugsi
Page 54 and 55: 50 1 Bygel 8 Statorhus 2 Motorsladd
Page 56 and 57: Figur 3.5.20 Cirkulationspump för
Page 58 and 59: Med pumpar av denna typ kan man nå
Page 60 and 61: För materialval vid renvatten kan
Page 62 and 63: Figur 4.1.1 Fläktdiagram (BAHCO) F
Page 64 and 65: eroende av infallsvinkeln (se kapit
Page 66 and 67: För effekterna i det verkliga och
Page 68 and 69: Centrifugalfläkt Propellerfläkt F
Page 70 and 71: 5. VATTENTURBINER * 5.1 Fallhöjd V
Page 72 and 73: Peltonskovlarna har formen av dubbl
Page 74 and 75: Långsamlöpare Normallöpare Snabb
Page 76 and 77: 5.4 Axialturbiner Figur 5.4.1 Kapla
Page 78 and 79: Figur 5.4.5 Bulbturbinanläggning (
Page 80 and 81:
6. STRÖMNINGEN I SKOVELHJUL 6.1 In
Page 82 and 83:
Meridianplanet och tangentialplanet
Page 84 and 85:
Figur 6.4.1 Relativhastigheten w i
Page 86 and 87:
Figur 6.4.6 Tredimensionellt gräns
Page 88 and 89:
Figur 6.4.9 Separation utefter skov
Page 90 and 91:
Figur 6.4.13 Avlösning vid framkan
Page 92 and 93:
a) Mekaniska förluster b) Läckage
Page 94 and 95:
Figur 7.4.1 Förlustschema. Figur 7
Page 96 and 97:
7.5.3 Totalverkningsgrad Den totala
Page 98 and 99:
Exempel 1. Vilken reaktionsgrad har
Page 100 and 101:
9. TRANSIENTA FÖRLOPP I RÖRLEDNIN
Page 102 and 103:
accelerationstid för att uppnå en
Page 104 and 105:
Tryckförlopp Innan ventilen stäng
Page 106 and 107:
9.2.3 Grafisk representation av Jou
Page 108 and 109:
Den grafiska lösningen går till p
Page 110 and 111:
• 2. Bestäm riktningskoefficient
Page 112 and 113:
• 8-• 9. • 10. Ny karakterist
Page 114 and 115:
• 6-• 7. Rita upp ventilkarakte
Page 116 and 117:
• 11. Välj starttiden till 0,02
Page 118 and 119:
Sökord Sidnummer Absoluthastighet
Page 120 and 121:
Radialhjul.........................
show all

Hydrauliska Strömningsmaskiner

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?