Hydrauliska Strömningsmaskiner

En permanent sänkning av pumpens prestanda erhålls genom nedsvarvning av pumphjulet.
I fall där tillrinningen är mycket varierande, exempelvis vid kondensatpumpar, kan man
utnyttja kavitationens inverkan på pumpkurvan för volymströmsstyrning. Man låter då vattnet
rinna ner i en relativt trång sugbrunn och drar ner pumpens sugrör i denna. När tillrinningen
minskar sjunker nivån i brunnen, sughöjden ökar och pumpens uppfordringsförmåga minskas.
Rätt dimensionerad kommer pumpen på så sätt att ställa in sig på den volymström, som
motsvarar tillrinningen. Kavitationsskador på pumpen får man ta med i räkningen.
3.3.1 Strypning
Strypning medför alltid en energiförlust i det att det arbete som uträttas för att övervinna
motståndet i stryporganet går förlorat, se figur 3.3.1 a och b, som representerar de två ovannämnda
styrfallen minskad resp. konstant volymström. Genom införandet av motståndet hstr
ändras systemkurvan till den streckade linjen.
Den effekt som förloras i strypningen kan tecknas:
P = ρ gh ⋅Q
str str str
Figur 3.3.1 a) Ändring av Q från Q1 till Q2 genom strypning b) H ändras från H1 till H2 och
Q hålles konstant genom strypning
3.3.2 Varvtalsändring
För ändring av pumpens varvtal kan drivmotorn utföras med variabelt varvtal eller driften
ledas över en transmission – växellåda eller remskiveanordning – med möjlighet till steglös
eller stegvis reglering av varvtalet.
Pumpdiagrammet vid varvtalsändring. I pumpdiagrammet får ändringen av varvtalet den
verkan på uppfordringshöjd och verkningsgradskurva som figur 3.3.2 visar. Index 1,
heldragna, index 2, streckade linjer, motsvarar n1 och n2. Kurvorna för n2 har erhållits genom
tillämpning av affinitetslagarna på QH-kurvans ändpunkter, av vilka den som motsvarar Q = 0
brukar kallas ”dämda punkten”, samt på tre andra godtyckligt valda punkter.
Verkningsgradskurvan får man genom att förskjuta den till varje punkt hörande
verkningsgraden till det nya Q-värdet.
34