Hydrauliska Strömningsmaskiner

More documents

Recommendations

Info

Figur 6.4.13 Avlösning vid framkanten av skovlar vid olika volymströmmar. Betrakta tryckets förändring längs skovlarna. Utseendet av det principiella förloppet för i de två gittertyperna kommer att vara det som figur 6.4.12 återger, vilket för det inkompressibla fallet inses med hjälp av Bernoullis ekvation. Kurvorna ger direkt besked om att det strömningstekniskt mest känsliga gittret är retardationsgittret ty där förekommer en kraftig positiv tryckgradient längs sugsidan som skapar förutsättningar för gränsskiktsavlösning. I centrifugalpumpar finns det även andra ställen som är känsliga ur avlösningssynpunkt. Dels är det vid skovelns inloppskant, figur 6.4.13, och dels vid bandskivan där den axiella strömmen skall omböjas till radiell. Krökningsradien bör göras förhållandevis stor – riktvärde r ≥ 0,1⋅ds – för att avlösning och kavitation inte skall uppstå i denna zon, figur 6.4.14. 86 Figur 6.4.14
7. FÖRLUSTER OCH VERKNINGSGRADER Varje strömningsmaskin som installeras i en anläggning skall prestera det arbete som köparen specificerat. Beroende på anläggningens storlek kommer köparen att ställa olika krav på att arbetet uträttas med god verkningsgrad, dvs små förluster. I stora anläggningar med höga installations- och driftskostnader är det ett krav att anläggningens driftpunkt sammanfaller med strömningsmaskinens gynnsammaste arbetspunkt dvs arbetspunkten vid maximal verkningsgrad, nominella punkten. För små strömningsmaskiner har verkningsgradsbegreppet en något annorlunda betydelse. Här är driftkostnaderna relativt små och köparen väger in krav på {\it lång livslängd och lågt pris}. Tillverkaren får således försöka att spara på material och tillhandahålla väl planerade standardstorlekar. Dessa standardstorlekar kan väljas så att strömningsmaskiner vid varje installation kommer att arbeta nära nominella punkten, dvs med god verkningsgrad. Vilka faktorer bestämmer en strömningsmaskins verkningsgrad? Svaret på den frågan är omfattande ty den resulterande totala verkningsgraden är beroende av ett flertal olika slag av förluster. De förluster som beror av strömningens utseende inom maskinen har diskuterats i kapitel 6. Därav följer att denna typ av förluster, skovelförluster är beroende av den aktuella volymströmmens storlek. Variationerna hos förlusterna är sådana att även verkningsgraden är en funktion av volymströmmen. Förlusterna, av vilka en del är komplicerat sammankopplade med varandra, kan delas upp i tre huvudgrupper • Mekaniska förluster • Läckageförluster • Hydrodynamiska förluster (i fallet fläktar ersätts ordet hydrodynamiska mot aerodynamiska) 7.1 Mekaniska förluster De mekaniska förlusterna härrör från friktion i lager och axeltätningar, figur 7.1.1a. Eftersom lagerförlusterna varierar med belastningen kan man, vid konstruktionen av strömningsmaskinen, minska förlusterna genom att försöka minimera den uppkommande lagerbelastningen. Det är i huvudsak axialkrafterna på radialhjul som man har möjlighet att balansera ut, se avsnitt 3.5.1. Lagermomentet varierar med rotorvarvtalet n som n k där k är ett tal mellan 0 och 1. Detta leder till att de procentuella mekaniska förlusterna är mera dominerande vid låga varvtal. 7.2 Läckageförluster Läckaget består av inre och yttre läckage, figur 7.1.1b. Så länge som axeltätningarna är intakta är det yttre läckaget (normalt) försumbart ur verkningsgradssynpunkt. Det inre läckaget är beroende av pumpkonstruktionen. I pumpar med öppna pumphjul uppstår läckage över skoveltoppen, se figur 7.2.1a. Motsvarande läckage vid slutna hjul är det som passerar tillbaka på utsidan av bandskivan, figur 7.2.1b. Har man avlastningshål i navskivan ökar läckaget till ungefär det dubbla, figur 7.2.1c. 87
Page 2 and 3:
Innehåll 1.INLEDNING..............
Page 4 and 5:
7. FÖRLUSTER OCH VERKNINGSGRADER..
Page 6 and 7:
Figur 1.1.1 2
Page 8 and 9:
1.2 Vanliga utförandeformer De i k
Page 10 and 11:
Figur 1.2.3 Peltonturbin med två m
Page 12 and 13:
heten cm är då absoluthastigheten
Page 14 and 15:
Massflödet kan beräknas m= A ⋅c
Page 16 and 17:
Figur 2.5.1 2.5 Eulers ekvation Bet
Page 18 and 19:
hos utströmmande fluid eller som b
Page 20 and 21:
Hade ett pumphjul ett oändligt ant
Page 22 and 23:
2.8 Likformighets- och affinitetsla
Page 24 and 25:
P P A B Q = Q A B H H A B d = d 20
Page 26 and 27:
Figur 2.9.1 Olika pumptypers använ
Page 28 and 29:
Figur 2.10.2 Tryck- och volymtalet
Page 30 and 31:
3. PUMPAR En pump har till uppgift
Page 32 and 33:
a b Figur 3.1.3 Uppdelning av volym
Page 34 and 35:
3.2.5 Pumpkurva och pumpdiagram Som
Page 36 and 37:
Figur 3.2.4 Parallellkoppling av pu
Page 38 and 39:
En permanent sänkning av pumpens p
Page 40 and 41: Figur 3.3.4 a) Belastningslinje b)
Page 42 and 43: Kavitation har även en omedelbar i
Page 44 and 45: 3.5.1 Hjul- och skovelformer Hjul-
Page 46 and 47: till boxen i borrade eller gjutna k
Page 48 and 49: 3.5.3 Pumphusets utförande Vid enh
Page 50 and 51: Figur 3.5.11 Längsdelad dubbelsidi
Page 52 and 53: Pumphus förses på tyck- och sugsi
Page 54 and 55: 50 1 Bygel 8 Statorhus 2 Motorsladd
Page 56 and 57: Figur 3.5.20 Cirkulationspump för
Page 58 and 59: Med pumpar av denna typ kan man nå
Page 60 and 61: För materialval vid renvatten kan
Page 62 and 63: Figur 4.1.1 Fläktdiagram (BAHCO) F
Page 64 and 65: eroende av infallsvinkeln (se kapit
Page 66 and 67: För effekterna i det verkliga och
Page 68 and 69: Centrifugalfläkt Propellerfläkt F
Page 70 and 71: 5. VATTENTURBINER * 5.1 Fallhöjd V
Page 72 and 73: Peltonskovlarna har formen av dubbl
Page 74 and 75: Långsamlöpare Normallöpare Snabb
Page 76 and 77: 5.4 Axialturbiner Figur 5.4.1 Kapla
Page 78 and 79: Figur 5.4.5 Bulbturbinanläggning (
Page 80 and 81: 6. STRÖMNINGEN I SKOVELHJUL 6.1 In
Page 82 and 83: Meridianplanet och tangentialplanet
Page 84 and 85: Figur 6.4.1 Relativhastigheten w i
Page 86 and 87: Figur 6.4.6 Tredimensionellt gräns
Page 88 and 89: Figur 6.4.9 Separation utefter skov
Page 92 and 93: a) Mekaniska förluster b) Läckage
Page 94 and 95: Figur 7.4.1 Förlustschema. Figur 7
Page 96 and 97: 7.5.3 Totalverkningsgrad Den totala
Page 98 and 99: Exempel 1. Vilken reaktionsgrad har
Page 100 and 101: 9. TRANSIENTA FÖRLOPP I RÖRLEDNIN
Page 102 and 103: accelerationstid för att uppnå en
Page 104 and 105: Tryckförlopp Innan ventilen stäng
Page 106 and 107: 9.2.3 Grafisk representation av Jou
Page 108 and 109: Den grafiska lösningen går till p
Page 110 and 111: • 2. Bestäm riktningskoefficient
Page 112 and 113: • 8-• 9. • 10. Ny karakterist
Page 114 and 115: • 6-• 7. Rita upp ventilkarakte
Page 116 and 117: • 11. Välj starttiden till 0,02
Page 118 and 119: Sökord Sidnummer Absoluthastighet
Page 120 and 121: Radialhjul.........................
show all

Hydrauliska Strömningsmaskiner

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?