Hydrauliska Strömningsmaskiner

More documents

Recommendations

Info

1.2 Vanliga utförandeformer De i kompendiet aktuella strömningsmaskinerna berörs under denna punkt endast kortfattat för att inledningsvis ge en orientering kring de vanligaste utförandena av varje maskintyp. 1.2.1 Pumpar Pumpar utnyttjas i huvudsak för transport av vätskor. Detta innebär att pumpar är strömningsmaskiner av arbetskrävande typ där det erforderliga arbetet vanligen levereras av en elektrisk motor. Figur 1.2.1 Centrifugalpump Pumpar tillverkas i radial- och axialutförande (centrifugal- respektive propellerpumpar). Vanliga utföranden visas i figur 1.2.1 och figur 1.2.2. Centrifugalpumpar kommer till användning vid förhållandevis små volymströmmar och stora specifika energiändringar hos fluiden medan propellerpumpar är aktuella vid stora volymströmmar och små specifika energiändringar. Figur 1.2.2 Propellerpump 4
Centrifugalpumpens arbetssätt kan i korthet beskrivas enligt följande. I pumphjulet påverkas vätskan av krafter från pumphjulets skovlar vilket medför en ökning av vätskans totala specifika energi (totala energiinnehållet per massenhet). Vätskan lämnar pumphjulet för att strömma ut i det omgivande spiralformade huset, ofta med hög hastighet. Pumphuset skall således nedbringa vätskans hastighet och under detta förlopp omvandla viss del av rörelseenergin till tryck i utloppsdelen (tryckstudsen). Därför är utloppsdelen utformad med ökande tvärsnittsarea i strömningsriktningen, s.k. diffusor. Det kan även vara försett med fasta skovlar, s.k. ledskovlar. Då vätska strömmar ut ur pumpen uppkommer i inloppet ett undertryck vilket medför inströmning av vätska genom pumpens sugledning till pumphjulets centrum. Axialpumpar eller propellerpumpar kan utföras med fasta eller vridbara löpskovlar. Omställningen av skovelbladen sker via en i pumphjulets nav inbyggd mekanism. Som framgår av figur 1.2.2 förses partiet nedströms löpskovelbladen med ledskovlar. Därigenom kan den av rotorn genererade rotationen hävas och omvandlas till tryck (jfr diffusorverkan hos en centrifugalpump). 1.2.2 Fläktar Fläktars funktion och konstruktion överensstämmer i allt väsentligt med pumparnas. Man talar följaktligen om fläktar av radial- och axialtyp. Fläktens uppgift är som tidigare påpekats att ombesörja gastransport. Den nyttiga delen av totala specifika energiändringen över fläkthjulet uttrycks med hjälp av totaltrycksändringen $(p_0 = p + p_{dyn )$ över fläkten. Sålunda redovisas fläktens arbetsförmåga i ett fläktdiagram där totaltrycksändringen ges som funktion av volymströmmen. Många radialfläktar arbetar med mycket små tryckändringar varför skovlarnas radiella utbredning i dessa fläktar är mycket liten. 1.2.3 Vattenturbiner Vattenturbiner tillhör gruppen av arbetsgivande maskiner. Detta innebär att de i naturen förekommande vattenfallen nyttiggörs på sådant sätt att vattnets lägesenergi utvinns i form av mekaniskt arbete. Nivåskillnaden i vattenfallen och vattenföringen (volymströmmen) utgör ett mått på möjligt effektuttag. Vattenturbiner förekommer i olika konstruktiva utföranden betingade av tillgänglig fallhöjd. De vanligaste utförandena är pelton-, francis- och kaplanturbinen. Se figurerna 1.2.3 - 1.2.5. Peltonturbinen installeras företrädesvis i de fall där stora nivåskillnader förekommer. Vattnet accelereras i turbinens munstycke till följd av den rådande tryckskillnaden över munstycket. Strålen, eller strålarna, om flera munstycken utnyttjas, träffar det friliggande turbinhjulets skovlar, varvid strålen omlänkas under utövande av en mot röreslemängsändringen proportionell kraft på den omlänkande skoveln. Skovlarna är utformade som dubbla skopor. Strålen träffar centrum av skoveln och delas mitt itu av den skarpkantade vägg som förenar de symmetriska skovelhalvorna. Peltonturbinens effekt kan styras genom att arean hos vattenstrålen begränsas med en i munstycket inplacerad nål. 5
Page 2 and 3: Innehåll 1.INLEDNING..............
Page 4 and 5: 7. FÖRLUSTER OCH VERKNINGSGRADER..
Page 6 and 7: Figur 1.1.1 2
Page 10 and 11: Figur 1.2.3 Peltonturbin med två m
Page 12 and 13: heten cm är då absoluthastigheten
Page 14 and 15: Massflödet kan beräknas m= A ⋅c
Page 16 and 17: Figur 2.5.1 2.5 Eulers ekvation Bet
Page 18 and 19: hos utströmmande fluid eller som b
Page 20 and 21: Hade ett pumphjul ett oändligt ant
Page 22 and 23: 2.8 Likformighets- och affinitetsla
Page 24 and 25: P P A B Q = Q A B H H A B d = d 20
Page 26 and 27: Figur 2.9.1 Olika pumptypers använ
Page 28 and 29: Figur 2.10.2 Tryck- och volymtalet
Page 30 and 31: 3. PUMPAR En pump har till uppgift
Page 32 and 33: a b Figur 3.1.3 Uppdelning av volym
Page 34 and 35: 3.2.5 Pumpkurva och pumpdiagram Som
Page 36 and 37: Figur 3.2.4 Parallellkoppling av pu
Page 38 and 39: En permanent sänkning av pumpens p
Page 40 and 41: Figur 3.3.4 a) Belastningslinje b)
Page 42 and 43: Kavitation har även en omedelbar i
Page 44 and 45: 3.5.1 Hjul- och skovelformer Hjul-
Page 46 and 47: till boxen i borrade eller gjutna k
Page 48 and 49: 3.5.3 Pumphusets utförande Vid enh
Page 50 and 51: Figur 3.5.11 Längsdelad dubbelsidi
Page 52 and 53: Pumphus förses på tyck- och sugsi
Page 54 and 55: 50 1 Bygel 8 Statorhus 2 Motorsladd
Page 56 and 57: Figur 3.5.20 Cirkulationspump för
Page 58 and 59:
Med pumpar av denna typ kan man nå
Page 60 and 61:
För materialval vid renvatten kan
Page 62 and 63:
Figur 4.1.1 Fläktdiagram (BAHCO) F
Page 64 and 65:
eroende av infallsvinkeln (se kapit
Page 66 and 67:
För effekterna i det verkliga och
Page 68 and 69:
Centrifugalfläkt Propellerfläkt F
Page 70 and 71:
5. VATTENTURBINER * 5.1 Fallhöjd V
Page 72 and 73:
Peltonskovlarna har formen av dubbl
Page 74 and 75:
Långsamlöpare Normallöpare Snabb
Page 76 and 77:
5.4 Axialturbiner Figur 5.4.1 Kapla
Page 78 and 79:
Figur 5.4.5 Bulbturbinanläggning (
Page 80 and 81:
6. STRÖMNINGEN I SKOVELHJUL 6.1 In
Page 82 and 83:
Meridianplanet och tangentialplanet
Page 84 and 85:
Figur 6.4.1 Relativhastigheten w i
Page 86 and 87:
Figur 6.4.6 Tredimensionellt gräns
Page 88 and 89:
Figur 6.4.9 Separation utefter skov
Page 90 and 91:
Figur 6.4.13 Avlösning vid framkan
Page 92 and 93:
a) Mekaniska förluster b) Läckage
Page 94 and 95:
Figur 7.4.1 Förlustschema. Figur 7
Page 96 and 97:
7.5.3 Totalverkningsgrad Den totala
Page 98 and 99:
Exempel 1. Vilken reaktionsgrad har
Page 100 and 101:
9. TRANSIENTA FÖRLOPP I RÖRLEDNIN
Page 102 and 103:
accelerationstid för att uppnå en
Page 104 and 105:
Tryckförlopp Innan ventilen stäng
Page 106 and 107:
9.2.3 Grafisk representation av Jou
Page 108 and 109:
Den grafiska lösningen går till p
Page 110 and 111:
• 2. Bestäm riktningskoefficient
Page 112 and 113:
• 8-• 9. • 10. Ny karakterist
Page 114 and 115:
• 6-• 7. Rita upp ventilkarakte
Page 116 and 117:
• 11. Välj starttiden till 0,02
Page 118 and 119:
Sökord Sidnummer Absoluthastighet
Page 120 and 121:
Radialhjul.........................
show all

Hydrauliska Strömningsmaskiner

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?