Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Rundbalsensilage är som namnet antyder tillverkade av rundbalar. De har<br />
varierande storlek, ofta ca 1 m i diameter. Rundbalarna är stora sammanpressade<br />
kollin som hålls ihop av nät. Dessa plastas sedan in med vit plast, vanligtvist<br />
redan ute på åkern. Vikten är ca 500 kg per bal och de är ganska ömtåliga och<br />
måste hanteras varsamt. Om plasten går sönder måste det upptäckas och lagas i<br />
tid, annars ruttnar innehållet och blir förstört i samband med att syre kommer i<br />
kontakt med materialet.<br />
Plansilo är gjutna betongfack (golv och 3 väggar) i marken som helt enkelt fylls<br />
på med material och sedan täcks med stora plastsjok för att få en lufttät miljö.<br />
Kapaciteten är helt beroende på betongfackets storlek. Plansilo är mindre<br />
platskrävande än korvensilage nedan (Bild 2).<br />
Korvensilage tillverkas genom att lägga grönmassan i mitten på ett avlångt<br />
plastsjok av grovt material som successivt stängs igen vartefter det fylls på<br />
genom att sammanfoga långsidorna. Resultatet blir en lång korvliknande tub.<br />
Denna kan sedan knäppas igen helt när lastningen eller lossningen är klar, för att<br />
få en lufttät miljö. Systemet används till exempel i dag av Svensk Växtkrafts<br />
biogasanläggning i Västerås, (Bild 2).<br />
BILD 2. KORVENSILAGE (BILD, SVENSK VÄXTKRAFT AB, 2006).<br />
1.6.2 Förbehandling<br />
Det går att förbehandla substraten på olika sätt i samband med lagring för att förhindra<br />
nedbrytning och därmed energiförluster, men även för att optimera nedbrytbarheten<br />
inför rötningsprocessen. En genomgående målsättning för förbehandlingar på<br />
växtmaterial är att ha sönder växternas cellväggar så att den näringsrika cellvätskan görs<br />
mer åtkomlig i hydrolyssteget, men även för att luckra upp lignin- och<br />
cellulosastrukturen i växtmaterialet. I samrötningsanläggningar kan förbehandling även<br />
betyda; nedmalning med kvarn eller liknande, separering av till exempel metall och<br />
plast och vätsketillsättning för spädning. En vidare analys av olika förbehandlingar sker<br />
under diskussionen, (stycke 4.6.2). Nedan beskrivs några förbehandlingstekniker.<br />
12
Change language