Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

3.4.2 Nyckeltal för storskalig slåtter
En ekonomisk uppskattning presenteras här i form av nyckeltal för slåtter- och
transportkostnader avseende 1 kg TS av våtmarksgräs. Det ekonomiska resultatet av ett
restaureringsscenario och ett slåtterscenario presenteras även.
PE-TE Stubbfräsningar har uppgett att de tar omkring 5 000 kr/ha för slåtter, balning
och ihopsamling. För fräsarbeten kan arbetsbördan variera stort och det är svårt att ge en
generell kostnad men en rimlig kostnad kan vara 10 000 kr/ha (Tabell 9). Arbeten som
tillkommer och som inte har tagits med i beräkningarna är lossning av lastbil vid
anläggningen och hackning/finfördelning av rundbalen. Här har antagits att
biogasanläggningen kan hantera rundbalen med egen traktor eller liknande och hacka
den i egen utrustning. Slåtterkapaciteten borde ligga runt 3-4 ha/dag, samma som LIFEprojektets
rundbalspress. Detta är dock obekräftade siffror.
TABELL 9. PRISER, PE-TE STUBBFRÄSNINGAR AB.
Entreprenör Pris per 2009, kr/ha 1)
PE-TE Stubbfräsningar AB Ca 5000 kr, Slåtter o balning
Ca 10000 kr, restaurering (fräsning) 2)
1) (Bengt Petterson, pers.komm.).
2) Uppskattning. Svårt att generalisera priset.
Ett tänkbart scenario är att det finns flera mindre våtmarker inom ett samlat geografiskt
område som tillsammans kan producera ett minimum antal balar. Eller ett större
våtmarksområde som kommer upp i ett minimum av balar. Ett minimum av balar är här
tänkt som det antal balar som fyller en lastbil plus släp (40 ton) och visar sig motsvara
ett 4 ha stort område (minimumyta). Eftersom transportavstånden blir längre jämfört
med en biogasanläggning som har kontrakterade vallodlare i sin närhet blir lastbil (40
ton) den mest ekonomiska transporten eftersom nettolast/åkerikostnadskvoten måste
maximeras. Liknande slutsats finns i (Johansson & Nilsson, 2007).
Lastbilen kan tänkas köra en vända inom en begränsat område för att samla upp balarna,
men traktorn som ska lasta balarna kan bli ett problem. Det kan finnas lastbilar att hyra
som har kranarm som kan hantera lastning och lossning själv, men det bygger på att
slåtterentreprenören själv transporterar och lägger balarna på fast mark intill en farbar
väg så att lastbilen kommer åt dem. Det kan innebära längre sträckor vid vissa
våtmarker och ingår inte i PE-TE:s givna priser. Ett mer sannolikt alternativ är att en
traktor lämpligtvis hyrs in från en jordbrukare i närheten, som får sköta eventuell
inplastning och transporten från våtmarksområdet till uppställningsplatsen vid lastbilen.
Nedan följer två tänkbara scenarion rörande våtmarksslåtter. En tänkt ersättning om 0,6
kr/(kg, TS) för 1 kg TS av våtmarksgräs har kalkylerats att biogasanläggningar är villiga
att betala. Detta är baserat på att biogaspotentialen för våtmarksgräs ligger runt 60 % av
biogaspotentialen för åkervall, och att betalningen för åkervall kan tänkas vara 1 kr/(kg,
TS) (Edström m.fl., 2008).
34