Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

2.2 SLÅTTER
Länsstyrelsen i Västmanlands län genomförde under 2008 en undersökning kring
småskaligt slåtterarbete inom skyddade områden som Natura 2000 och ÅGP-ytor
(Åtgärdsprogram för hotade arter). Materialet finns sammanställt i en rapport
”Småskalig maskinslåtter som aktiv skötsel” (Constantinides, 2008). I rapporten
beskrivs en undersökning kring slåtter av fyra olika marktyper, torr äng, stenig torr äng,
tuvig normal mark och våt mark. Arbetstider för de olika slåtterytorna har
sammanställts i Constantinides rapport. Dessa tider m.m. har legat till grund för
nyckeltalen för småskalig slåtter som tagits fram i detta arbete. Slåtter utfördes med
mindre, handledda maskiner som sköttes av en inhyrd entreprenör.
Det råder allmänt sett brist på entreprenörer som kan slåtta storskaligt på våtmarker. PE-
TE Stubbfräsningar AB är en av aktörerna i Biogas Östs region som tillsammans med
information från en våtmarkskonferens har bidragit med information kring storskalig
slåtter, kapacitet, prisuppgifter m.m.
2.3 LOKALISERING AV SLÅTTERMARKER
Ett av målen för arbetet var att försöka lokalisera och klassa våtmarkstyperna som kan
vara aktuella för slåtter. Detta arbete har genomförts genom intervjuer och
litteraturstudier i främst Jacobson (1997), Gunnarsson (pers.komm.) och
Jordbruksverket (2005 b).
TUVA-databasen har använts för att geografiskt lokalisera de restaurerbara markerna
med vattenvärden, men även Natura 2000 habitattypen; 6410 (fuktängar med blåtåtel
och starr), som även har visat sig innefatta de tre våtmarkstyperna (mad, strandäng,
fuktäng) i stor utsträckning. Ytterligare ett argument för att inkludera habitattypen 6410
i undersökningen är för att det är en marktyp som oftast inkluderar de äldre historiska
slåttermarkerna, se stycke (2.3.2).
Våtmarksinventeringen (VMI) har främst använts för att presentera statistik över ytor,
avkastning och teoretisk biogasproduktion, länsvis. GIS-objekten i VMI har utöver detta
använts för att testa idén att aktualisera de relativt inaktuella objekten, via en
överlappningsteknik med ett aktuellare kartdata (Svenska Marktäckedata). Idén kom av
insikten att många av VMI-objekten förmodligen är inaktuella på grund av att de är
tidigt inventerade med igenväxning som följd.
2.3.1 Databaser och GIS-material
Som nämnts i inledningen används databasinformation huvudsakligen från ÄoB (Ängs-
och betesmarksinventeringen) och VMI (våtmarksinventeringen). Båda databaserna har
GIS-skikt och datatabeller för varje våtmarksobjekt i databasen. De har dock egna
benämningar för de våtmarkstyper som är aktuella. I VMI är våtmarksobjektets
morfologi centralt och faktorer som hävdstatus finns inte med, medan det i TUVA finns
en del morfologiska faktorer medtagna som; Natura 2000 typ, kronprojektion och
påverkan men även hävdstatus. Det borde således gå att finna nyttig information i båda
databaserna med fler kartlagda slåttervåtmarker som följd.
21