Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

More documents

Recommendations

Info

4.6 SUBSTRATASPEKTER Här diskuteras substrataspekter som lagring, förbehandling, C/N-kvoter och samrötning kring våtmarksgräs som substrat. 4.6.1 Lagring Att torka hö är inget lämpligt alternativ för substrat ämnat åt biogasanläggningar (Lehtomäki, 2006). Utrustning för att blötlägga och finfördela hö finns vanligtvis inte på biogasanläggningen. Nästan alla anläggningar i Sverige är gjorda för flytande substrat. TS halten är förmodligen omkring 20 % av våtvikten i vattenälskande växter vilket gör ensilering till den enda praktiska lagringsformen för våtmarksgräs. Om våtmarksgräs lagras i ensilageform och senare används som substrat vid en biogasanläggning är det viktigt att ha insikt om olika begränsningar och olika inverkande faktorer. Vid ensilering får växtmaterialet till exempel inte vara för vått (Rolf Spörndly, pers.komm.). Ett för vått våtmarksgräs kan medföra problem när gräset hackas inför ensileringen genom läckage av växtsaft (pressvatten), men innebär också att onödigt mycket vatten måste transporteras. Växtsaften innehåller näring och om detta rinner bort leder det till att gasutbytet minskar. För ensilering i storrundbalar bör TS-halten vara 35-45 %. Det går att få en sådan TS-halt om våtmarksgräset får ligga kring två dagar utan regn. Med denna TS-halt bör det inte, enligt Rolf Spörndly vara några problem att ensilera våtmarksgräs. För att minska materialförlusten som kan orsakas av biologisk oxidering vid lagringen är det lämpligt att förbehandla substratet. Finfördelning och applicering av mjölksyrabakterier eller myrsyra är vanligt förekommande vid vallensilering. Förutom reduktion av materialförlusten förhindras också uppkomsten av bakterier av släktet clostridium och av mögelsvamp (Spörndly & Pauly, 2008). Detta är främst viktigt ur djurfoderaspekt då korna inte mår bra av mögel. Enligt Lehtomäki (2006) är sura och basiska förbehandlingar gynnsamma för hydrolyssteget i biogasprocessen. Tillsatserna kan dock vara omotiverat dyra i relation till resten av produktionskostnaden för våtmarksgräs. Det finns två aktuella typer av ensileringsformer med rundbalar som utgångspunkt. Den ena är att plasta in balen men det genererar förmodligen för stora hanteringskostnader. Den andra är ha sönder balen och hacka materialet och använda sig av plansilo- eller korvensilage. Ingen jämförelse har utförts för att utreda vilken av lagringsmetoderna som är mer ekonomiskt fördelaktig utan detta måste undersökas vidare. Kapaciteten per ytenhet för korvensilage är sannolikt lägre än för plansilo och korvarna kan behöva ta en betydlig markyta i anspråk. Å andra sidan begränsas lagringskapaciteten endast av ledig markyta som finns till förfogande. Plansilo har sannolikt även en större investeringskostnad än korvensilage. 4.6.2 Förbehandling Många olika förbehandlingsmetoder ger en tydlig effekt på biogaspotentialen (Tabell 22). Gasutbytet fram till ca 20 dagar är intressant att känna till. En biogaspotential visar bara det maximala gasutbytet som erhållits under en lång laborativ provtid och ger 54
ingen direkt information om gasutbytet fram till exempelvis 20 dagar. Det är sannolikt inte ekonomiskt motiverat att investera i förbehandlingsmetoder, andra än finfördelning, för enbart våtmarksgräset. Om andra metoder redan finns tillgängliga kan dessa naturligtvis användas för att också öka tillgängligheten på gräset. 55
Page 1 and 2:
Biogaspotential hos våtmarksgräs
Page 3 and 4:
Biogaspotential hos våtmarksgräs
Page 5 and 6:
ABSTRACT BIOGAS POTENTIAL IN GRASSE
Page 7 and 8:
POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING
Page 9 and 10:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BIOGASPOTENT
Page 11 and 12:
4.6.5 Rötrest ....................
Page 13 and 14:
INLEDNING Detta examensarbete har u
Page 15 and 16: 1 BAKGRUNDSFAKTA 1.1 SLÅTTERÄNGAR
Page 17 and 18: Sverige är det land i EU som har d
Page 19 and 20: 1.3 OMRÅDESSKYDD Det finns ett fle
Page 21 and 22: Vanligtvis används upphettning som
Page 23 and 24: Det produceras 1,5 TWh biogas årli
Page 25 and 26: Finfördelning av ett material är
Page 27 and 28: Om enbart energigrödor rötas så
Page 29 and 30: Rötresten från torrötningen kan
Page 31 and 32: Om äldre slåttermarker, som inte
Page 33 and 34: 2.2 SLÅTTER Länsstyrelsen i Väst
Page 35 and 36: De områdena som valts ut i TUVA ä
Page 37 and 38: SMD är indelat i 58 klasser. De fe
Page 39 and 40: 3 RESULTAT 3.1 ENERGIINNEHÅLL OCH
Page 41 and 42: I den andra metoden tillverkades en
Page 43 and 44: LVR AB i Söderhamn är en annan en
Page 45 and 46: 3.4 EKONOMI Här presenteras ekonom
Page 47 and 48: Scenario 1: Ett ca 4 ha stort våtm
Page 49 and 50: Genom att se hur delobjekten som tr
Page 51 and 52: 3.6 AVKASTNING OCH BIOGASPRODUKTION
Page 53 and 54: 3.6.1 ”Hotspots” För att lokal
Page 55 and 56: Som beskrivits under stycke (2.1),
Page 57 and 58: På försommaren var energivärdet
Page 59 and 60: Vid jämförelse mellan teoretisk d
Page 61 and 62: 4.4 EKONOMI 4.4.1 Småskalig slått
Page 63 and 64: TABELL 21. FALLSTUDIE FÖR STORSKAL
Page 65: Till exempel kan en identifierad 64
Page 69 and 70: Emellertid är det också andra fak
Page 71 and 72: 5 SLUTSATSER Analysen visar att det
Page 73 and 74: Forsberg, J. (2009). Biogasens expa
Page 75 and 76: Spörndly, R., & Pauly, T. (2008).
Page 77 and 78: BILAGOR NÄRINGSINNEHÅLL TABELL 23
Page 79 and 80: BERÄKNINGAR FÖR VMI-URVALET. För
Page 81 and 82: BILD 10. "HOTSPOTS" OCH VÅTMARKSAN
Page 87: BILD 16. "HOTSPOTS" OCH VÅTMARKSAN
show all

Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?