Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

2. MATERIAL OCH METODER
En våtmarkskonferens som anordnades av Västmanlands länsstyrelse i Västerås i maj
2009 gav information kring slåtter men även idén att skatta biogaspotentialen från
djurfoderdata. Denna biogaspotentialberäkning presenteras här nedan. För att identifiera
våtmarksobjekten i databaserna TUVA och VMI användes ett GIS-material, som
presenteras med en genomgång, tillsammans med en förklaring av sökkriterierna som
har använts i databaserna. Vidare presenteras också metoden som användes för att
aktualisera äldre kartdata samt analysen av våtmarker kring ”hotspots”. GIS står för
”Geographic Information System” och är en teknik där geografisk information för olika
karttyper och flygfoton kan kombineras med annan information i till exempel tabeller
och databaser. Sammankopplingen av information på det här sättet kan till exempel bli
nya kartor med helt ny information eller nya databaser med ny geografisk information
knutna till databasobjekten. I GIS-arbetet har ESRI:s mjukvara ArcGIS 9.3 använts.
2.1 UPPSKATTAD BIOGASPOTENTIAL
Det finns mycket begränsad information angående rötning av våtmarksgräs,
förmodligen för att det slåttas i så liten utsträckning, speciellt på våtmarker. För att
kunna bedöma vilken biogaspotential denna typ av material har, användes en teori
(utvecklad av författaren) som bygger på att omvandla energi i gräsfoder hos idisslare,
till en biogaspotential, via värmevärdet för metan. Omvandlingen av energivärdet för
gräs- och starrarterna, till en biogaspotential, görs helt enkelt genom att dividera
gräsenergin med värmevärdet för metan. Energivärdet för gräset motsvarar i detta
sammanhang metabolisk energi, vilket betyder att det är den energimängd i gräset som
djuret kan tillgodogöra sig. Dessa energivärden är framtagna med en analys som bygger
på aktivitet av vommens mikroorganismer, och då detta system är mycket likt det
mikrobiella systemet i en biogasreaktor är det rimligt att anta att den utvunna energin i
en biogasprocess skulle kunna överensstämma väl med dessa energivärden.
TABELL 2. VÄRMEVÄRDE FÖR METAN.
Övre värmevärde för metan 1) ,
20
MJ/Nm 3
Metan 39,820
1) (Svenskt gastekniskt center AB, 2009).
För att kunna uppskatta biogaspotentialen (B0u) som mängd metangas, gjordes en
energiomvandling från gräsets energi (MJ/(kg, TS)) till biogaspotentialen uttryckt i
(Nm 3 /kg TS), genom att dela energiinnehållet för gräset ( ä) med värmevärdet för
metan ( ), (Tabell 2). Divisionen ger antal kubikmeter metan som kan produceras
per kg TS av gräset och går att kontrollera genom enkel enhetsanalys enligt Ekvation 1.
,
, (E1)
Det visar sig att det ska vara det övre värmevärdet (Tabell 2) och inte det undre
värmevärdet som är lämpligt att använda i energiomvandlingen. En utförlig diskussion
kring teorin och validiteten i denna omvandling finns under stycke (4.1).