Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
REFERAT<br />
BIOGASPOTENTIAL HOS VÅTMARKSGRÄS<br />
Marvin Martins<br />
Syftet med detta arbete har varit att kartlägga våtmarker i <strong>Biogas</strong> <strong>Öst</strong>s region lämpliga<br />
att skörda samt att undersöka biogaspotentialen i detta <strong>våtmarksgräs</strong>. Undersökningen<br />
visar att det finns lämpliga våtmarker, så kallade slåtterängar, i den undersökta<br />
regionen. Traditionell slåtter är en utdöende företeelse i Sverige men det finns flera<br />
goda argument till varför den borde återupptas. Natur- och kulturvärden är givna sådana<br />
men även den outnyttjade energin i gräset.<br />
Våtmarkstyper som specifikt har studerats är de produktiva våta slåtterängarna;<br />
fuktängar, strandängar och mader. Dessa våtmarker finns representerade i Ängs- och<br />
betesmarksinventeringens databas; TUVA och våtmarksinventeringens databas VMI.<br />
En genomgång av databaserna visade att de i stor utsträckning kompletterar varandra.<br />
En geografisk kartläggning har även utförts på slåttermarker i förhållande till intressanta<br />
områden för framtida biogasanläggningar, så kallade ”hotspots”. Kartläggningen visar<br />
att det finns gott om <strong>våtmarksgräs</strong> inom en tremilsradie som kan komplettera<br />
anläggningarnas huvudsubstrat, gödsel. Kartskiktet Svenska Marktäckedata (SMD)<br />
tillsammans med GIS-programvara har använts för att analysera hur mycket de äldre<br />
VMI-objekten i Uppsala län har växt igen, med resultatet att hälften av VMIvåtmarkerna<br />
är inaktuella i dagsläget. De har antingen växt igen med mossor och träd<br />
eller blivit vassbälten.<br />
Det finns ytterst begränsat med information kring rötdata på <strong>våtmarksgräs</strong>. Istället<br />
utvärderades en teori, om fodervärden för ett par gräs- och starrarter kan omvandlas till<br />
biogaspotentialer. Det visade sig att denna metod inte ger den maximala<br />
biogaspotentialen men ett minimivärde erhålls som kan betraktas som relativt<br />
tillförlitligt. Energiomvandlingen visar att sent slåttat <strong>våtmarksgräs</strong> har en<br />
biogaspotential runt 0,21 Nm 3 metan/(kg, TS) vilket är omkring 60 % av den odlade<br />
åkervallens biogaspotential. Gasutbytet efter 20 dagars rötning är också relativt lågt.<br />
Trots detta kan det vara fördelaktigt att röta <strong>våtmarksgräs</strong>, eftersom samrötning mellan<br />
detta och annat lämpligt material kan ge ett högre nettogasutbyte för anläggningen än<br />
rötning av de enskilda materialen var för sig. Den framtagna biogaspotentialen visar att<br />
det finns minst 4,4 GWh biogasenergi i <strong>våtmarksgräs</strong> från till exempel Uppsala län, lågt<br />
räknat. Slåtterkostnaderna har dock visat sig vara för höga för att få det att gå ihop<br />
ekonomiskt i dagsläget.<br />
Nyckelord: slåtter, biogaspotential, samrötning, uppehållstid, gräs, starr, energivärde,<br />
värmevärde, TUVA, VMI, våtmark, mad, strandäng, fuktäng, hävd, restaurering,<br />
djurliv, GIS, SMD, ekonomi, kartor.<br />
Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet SLU, box 7025, SE-750 07, Uppsala.<br />
ii