Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

4 DISKUSSION
På grund av fågelskyddet ät det rimligt att anta att slåtter kommer bedrivas efter den
15:e juli och på vissa plaster t.o.m. senare. Detta leder till att de flesta gräs har utvecklat
en relativt hög fiberhalt. Vilken betydelse detta har för biogaspotentialen är något oklart
men en diskussion angående detta förs nedan. Andra saker som diskuteras i detta avsnitt
är gräs- och starrarternas metaboliska energivärden och avkastning samt
energiomvandlingen i VOS-analysen, följt av diskussion kring möjliga gasutbyten för
våtmarksgräs, lämpliga uppehållstider i biogasanläggningar och avgörande parametrar
för ekonomin i en fallstudie.
4.1 ENERGIOMVANDLING VIA VOS-FODERDATA
De energivärden som Lifvendahl (2004) har presenterat för gräs- och starrarterna har
tagits fram genom en s.k. VOS-analys. I detta arbete användes värden från denna analys
för att göra en omräkning till biogaspotential se (stycke 3.1). Här nedan diskuteras
teorin och validiteten i denna energiomvandling.
VOS (Vommvätskelöslig Organisk Substans) är en analysmetod för att beräkna
metabolisk energi för olika fodersorter, in vitro, för bland annat idisslare. Energivärdena
för gräsen i Tabell 6 benämnt ä, är baserade på denna analysmetod.
VOS-analysen går till på följande sätt. Förtorkat och malet grovfoderprov blandas med
en buffert (pH 7) och 1 ml vommvätska från en ko som standardutfodras. Blandningen
inkuberas i 38 grader under 96 timmar i en syrefri miljö. Gas som bildas (bland annat
metan och koldioxid) evakueras successivt utan införsel av syre. Efter inkubationstiden
avlägsnas vätskan och kvarvarande mängd av provet torkas och vägs. Sedan askas och
vägs provet igen. Kolet som bakterierna kan tillgodogöra sig (metaboliskt) har då avgått
som koldioxid och metan eller är upplöst i provvätskan. VOS-faktorn beräknas som
löslig organisk substans i förhållande till olöslig organisk substans. VOS-faktorn
korreleras sedan till empiriska djurförsöksstudier där energimängder i träck, urin och
gas relateras till energiinnehållet i idisslarens foder (gräset). En regression utförs sedan
mellan djurförsöken och VOS faktorn (Lindgren, 1980). Ekvationen ger metabolisk
energi för det specifika gräset (MJ/(kg, TS)), Ekvation 2.
ä 0,16 1,91, r = 0,91, CV = 4,1 (E2)
Tekniken för att utvärdera biogaspotentialen för specifika grödor är väldigt likartad
VOS-analysen. Vatten, växtsubstrat, en buffertlösning och ympvätska blandas i
glasflaskor. Ympvätskan tas från en stabil biogasanläggning (Seppälä m.fl., 2009). Både
i Seppäläs studie och också i en annan biogasstudie som analyserar energigrödor och
gräs Lehtomäki (2006) tas ympvätskan i bägge fall från anläggningar som samrötar med
nötgödsel. Likheterna med bakteriekulturen, buffertlösning, temperatur m.m. talar för en
jämförelse mellan energivärdena.
Biogaspotentialen (Nm 3 metan per (kg, TS)) och metaboliskt energiinnehåll för idisslare
(MJ/(kg, TS)) har allstå tagits fram med liknande laborativa metoder.
42