Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

1.7 ATTRAKTIVA OMRÅDEN, ”HOTSPOTS”
I undersökning av Jonas Forsberg studerades lämpliga platser för biogasanläggningar i
Biogas Östs län, så kallade ”hotspots”. Huvudsyftet med undersökningen var att
identifiera områden för tänkbara biogasanläggningar med avseende på
fordonsgasproduktion. Områdena av intresse har förutsättningar för antingen en
gemensam anläggning (centraliserad ”hotspot”) eller platser där en majoritet av
gårdarna själva har kapacitet för en egen anläggning (decentraliserad ”hotspot”). För att
det ska vara intressant ur ett ekonomiskt perspektiv att anlägga ett uppgraderingssystem
är det nödvändigt att det finns tillgång till minst 500 000 Nm 3 rågas. Jordbrukare som
hushåller djur av något slag och producerar gödsel var i fokus för arbetet. Gödsel är
tänkt att vara huvudsubstratet, som samrötas med ett annat substrat i mindre mängd (ca
20 %). Här skulle våtmarksgräs kunna utgöra de kompletterande 20 procenten, vilket
har gjort det intressant att inkludera dessa ”hotspots” i den geografiska
våtmarksanalysen. Faktorer som anläggningsekonomi, tankställen, uppgradering av
råbiogas till fordonsgas, bidrag, m.m. behandlas också i rapporten (Forsberg, 2009).
Forsberg har utgått från ett schablonvärde på 1,25 gånger metangasproduktionen (från
gödsel) när gödsel kompletteras med 20 % annat substrat. Forsbergs kartläggning visar
att de flesta av de identifierade områdena är s.k. centraliserade ”hotspots”. En
gemensam anläggning kan placeras var som helst inom varje sådan ”hotspot”, och
områdena kan variera i storlek, se bilaga (KARTOR ÖVER
VÅTMARKSUTBREDNINGEN I BIOGAS ÖSTS REGION). Typen av ”hotspot”
definieras av:
En centraliserad ”hotspot” definieras av att; en majoritet av gårdarna inom denna
”hotspot” inte klarar av att producera minst 160 000 Nm 3 rågas/år (0,95 GWh).
En sammantagen produktion av minst 500 000 Nm 3 (2,9 GWh) rågas/år eller
300 000 Nm 3 metan/år räknat på 60 % metanhalt, måste uppfyllas.
En decentraliserad ”hotspot” definieras av; en majoritet av gårdarna inom denna
”hotspot” kan producera mer än 160 000 Nm 3 rågas/år (0,95 GWh).
1.8 EKONOMISKA STÖD
Jordbruksverket betalar ut ekonomiskt stöd, så kallad miljöersättning för skötsel och
restaurering av slåtterängar. Ersättningen är delvis finansierad av EU-medel. Beloppet
baseras på ytan och klassificeringen av slåtterängen. Jordbruksverket grundar sina
utbetalningar på ansökningar som länsstyrelsen handlägger. För slåtteräng av särskilda
värden gör länsstyrelsen alltid ett fältbesök och undersöker artrikedomen. Florans
rikedom påverkar beslutet men även insekts- och djurliv. Relevanta ersättningar finns
presenterade nedan (Tabell 1).
18