Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

TABELL 20. BIOGASUTBYTEN OCH KINETIK FÖR VALL OCH GRÄS.
Substrat Biogaspotential 1) (B0)
Dag, % av B0 Dag, % av B0 Dag, % av B0
Odlad vall 2)
0,34 - dag 30, 70 % dag 50, 90 %
Rörflen 3)
0,34 - dag 30, 76 % dag 50, 88 %
Rörflen 4)
0,43 - dag 30, 54 % dag 50, 71 %
Ängsgräs 5)
0,24 dag 20, 28 % dag 30, 67 % dag 60, 86 %
1) Nm 3 CH4/(kg, TS).
2) Vallfröblandning. (67.5% timothy Phleum pratense, 22.5% meadow fescue Festuca pratensis,
10.0% red clover Trifolium pratense). Skörd 6/6. vegetativt stadium. hackstorlek 1 cm.
Rötteknik experimentell batch metod i flaska. C/N = 26., Lignin 15,5 % av TS (Lehtomäki
m.fl.;2008).
3) Rörflen. 26/6, tidigt blommande, hackstorlek 1 cm, rötteknik samma som 2. C/N=28, Lignin 20
% av TS (Lehtomäki m.fl.;2008).
4) Rörflen 8/8, sent blommande, hackstorlek 1 cm, rötteknik samma som 2. C/N=25, Lignin 22 %
av TS (Lehtomäki m.fl.;2008).
5) Okänd skördetid och grässort. hackstorlek 1 mm. Rötteknik experimentell batch metod i flaska.
Demetriades(2008) gasutbyte (CH4/kg VS) omräknat till (CH4/kg TS) via multiplikation med VS
av TS (89 %).
De flesta samrötningsanläggningar och avloppsreningsverk har uppehållstider runt 20
till 30 dagar, se stycke (1.6.3). Med dessa uppehållstider går det troligen inte att
förvänta sig att få ut mer än mellan 30-50 % av den maximala biogaspotentialen för sent
slåttat våtmarksgräs (ängsgräs och rörflen), (Tabell 20). Beräkningarna för
biogasproduktionen under stycke (3.6) utgår därför på värden motsvarande 40 % i
gasutbyte. Detta är inte ett effektivt utnyttjande av substratet och sannolikheten är stor
att det volymetriska gasutbytet sänks om gräs används i större mängd, jämfört med ett
högvärdigare material. Anläggningens totala gasutbyte skulle teoretisk dock kunna öka
genom den s.k. samrötningseffekten, se stycke (4.6.4) nedan.
Anläggningar som troligen lämpar sig väl för att ta in våtmarksgräs är anläggningar som
arbetar med längre uppehållstider, kring 50-60 dagar. Andra lämpliga anläggningar kan
vara de med ett andra efterrötningssteg, där uppehållstiden är ca 20-30 dagar i den
primära reaktorn. I dessa anläggningar ökar då utrötningsgraden totalt sett (Edström &
Nordberg, 1997), viket skulle passa våtmarksgräs. Anläggningar som har låga TS-halter
i ingående material, mindre än 5 %, kan få problem med svämtäcke om de tar in gräs
som substrat. Våtmarksgräs som skördats sent med högt fiberinnehåll är då sannolikt
inte ett lämpligt material för till exempel VA-verk, som jobbar runt dessa TS-halter
(stycke 1.6.3). Däremot kan gräs vara av intresse för samrötningsanläggningar som ofta
har högre TS-halter (> 10 %).
Demetriades (2008) har även en tänkvärd aspekt kring kontinuiteten i en reaktors
matning av lignin- och cellulosarika material. Hon skriver att anläggningar som matas
kontinuerligt med dessa material har anpassat sig och bryter ner cellulosadelen i större
grad än en anläggning som matas med materialet tillfälligt. En kontinuerlig matning
med fiberrika material kan alltså ge högre gasutbyten över tiden än om reaktorn matas
tillfälligt med fiberrika material.
48