Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3 RESULTAT<br />
3.1 ENERGIINNEHÅLL OCH BIOGASPOTENTIALER<br />
Den intressantaste faktorn att studera när det gäller näringsinnehållet i grovfoder för<br />
husdjur är metabolisk energi, den energi som djuret kan tillgodogöra sig (Spörndly E,<br />
2009). Här följer resultatet som kom av idén att omvandla djurfoderenergi till en<br />
biogaspotential. Det finns stora likheter mellan den energi som ett djur kan tillgodogöra<br />
sig och energin som utvinns i biogasprocessen, där det även handlar om metabolisk<br />
energi. Resultatet från energiomvandlingen relateras sedan bland annat till det<br />
experimentella biogasutbytet från Demetriades (2008) rötförsök på ängshö. Diskussion<br />
om hur representativt omvandlingsvärdet är förs under diskussionen (stycke 4.1).<br />
I inledningen presenterades maden och fuktängen och lite om deras flora. Det finns en<br />
mångfald av olika gräs, starr och örter som kan växa på dessa marktyper. Lifvendahl<br />
(2004) har tagit fram energidata från två grässorter (madrör och brunven) och två<br />
starrsorter (hundstarr och norrlandsstarr). Dessa gräs- och starrarter var dominerande i<br />
floran på strandängar vid Svartån – Nötmyran i Sala kommun där Lifvendahls arbete<br />
genomfördes under 2003. Dessa gräs- och starrarter har fått representera <strong>våtmarksgräs</strong><br />
på mader, strandänger och fuktänger. Några energidata för vasstarr, blåtåtel eller<br />
fräkenarter, som är typiska för de fuktigare marktyperna som mader och strandängar,<br />
har inte gått att hitta. Lifvendahls specifika energivärden för gräs- och starrarterna har<br />
omvandlats till ett medelvärde (Egräs) som representerar de olika gräs- och starrarternas<br />
energivärden vid vardera slåttertillfället.<br />
Metabolisk energi från gräs och starr (Egräs) visas i (Tabell 6) tillsammans med den<br />
uppskattade biogaspotential (B0u) framtagen via energiomvandlingen, gjord av<br />
författaren. På rad två finns biogaspotentialen som har valts ut att representera<br />
<strong>våtmarksgräs</strong>, 0,21 Nm 3 metan/(kg, TS). Alla beräkningar kring gasutbyten för<br />
<strong>våtmarksgräs</strong> är baserade på denna siffra. Constantinides energivärde för slåttergräs ger<br />
ett liknande värde, 0,23 Nm 3 metan/(kg, TS). Sent skördad tuvtåtel (i ax) utmärker sig<br />
med det lägsta värdet 0,15 Nm 3 metan/(kg, TS). Under stycke (4.2) finns mer utförlig<br />
information om gräs- och starr arternas energiinnehåll.<br />
27