Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
För att kunna koppla information från databaserna till de geografiska objekten har det<br />
varit nödvänligt med en hel del förbehandling och sortering i databastabellerna först.<br />
Arbetsgången har varit följande. 1) Import av TUVA- och VMI html-filer till Excel.<br />
Html-filerna innehåller fakta som bland annat yta, hävdstatus, naturvärden och en<br />
beskrivning av objektet. 2) En bearbetning har sedan utförts i Excel för att bland annat<br />
extrahera sifferinformation från textmassor med Visual basic script. 3) En sortering har<br />
sedan utförts av informationen i importproceduren från Excelfiler till ArcGIS-tabeller.<br />
4) Slutligen har kopplingen av tabellinformationen till de geografiska objekten<br />
genomförts i ArcGIS. Analyser har sedan utförts där avstånd, ytor och geografisk<br />
utbredning har studeras, till exempel andel våtmarksyta inom en viss radie av<br />
”hotspotsen”. Kartor över våtmarkernas utbredning har också tillverkats.<br />
2.3.2 Ängs- och betesmarksinventeringen<br />
TUVA:s restaurerbara områdena är skärskilt intressanta, speciellt de som har<br />
naturvärdet vatten knutet till sig. Dessa restaurerbara marker valdes ut som potentiella<br />
slåttervåtmarker från TUVA. Som exempel kan ett sådant område ligga intill en sjö eller<br />
annat vattendrag och därför bedömas ha naturvärden som är speciellt förknippade till<br />
vattnet. Utöver floran gynnas fågel- och djurlivet av slåtter i dessa områden. Dessa<br />
områden har större chans att klassas som slåtterängar med ”särskilda värden” av<br />
jordbruksverket efter restaurering. Att få marken klassad som ”särskilda värden” medför<br />
en högre miljöersättning för markägaren enligt stycke (1.8), Tabell 1. Områdena som<br />
klassats som restaurerbara är tänkta att vara föremål för projektstödet för restaurering av<br />
slåtterängar och betesmarker. Efter en restaureringsperiod om 5 år kan området vara<br />
aktuellt för en åtgärdsplan. En åtgärdsplan (eller skötselplan) upprättas av länsstyrelsen,<br />
som beskriver hur området ska skötas (Jordbruksverket, 2005 b).<br />
En andra våtmarkstyp som valdes ut i TUVA för sin slåtterpotential är Natura 2000<br />
naturtypen: 6410 (Fuktängar med blåtåtel eller starr). Naturtypen är typisk för fuktigare<br />
ängs- och betesmarker som ofta kan vara dåligt hävdade. 6410 beskrivs även i den äldre<br />
inventeringen, Ängs- och Hagmarksinventeringen med naturtyperna;<br />
sötvattensstrandäng, sidvallsäng, slåtterkärr, dammäng, siläng, sötvattensstrandäng,<br />
havsstrandäng och öppen hagmark. Alla dessa naturtyper har historiskt varit<br />
slåttermarker och naturtypen 6410 borde därmed även vara högst intressant att<br />
kartlägga. Sökningen i TUVA-databasen har utförts med kriteriet högst 50 % välhävdat.<br />
Tabell 3 visar tänkbara val och vilka som har valts (i fet stil). Med valet välhävdat i<br />
högst 50 % av ytan finns möjligheten att resterande yta kan vara allt från svagt hävdad<br />
till ohävdad. Med detta sökkriterium exkluderas inte marker som skulle kunna vara<br />
aktuella.<br />
TABELL 3. SÖKKRITERIER FÖR HÄVDSTATUS PÅ NATURTYPEN 6410, I TUVA- DATABASEN.<br />
Sökkriterier för naturtypen 6410<br />
Ingen hävd I minst/högst % av marken<br />
Svag hävd I minst/högst % av marken<br />
Välhävdat I minst/högst 50 % av<br />
marken<br />
Fet stil visar det valda sökkriteriet.<br />
22