Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

För det andra kommer det ta betydligt längre tid för slåtterentreprenören att transportera
sig mellan de mindre områdena och lika så för traktorn som ska samla ihop alla
rundbalar och transportera dem till lastbilen. Detta gör att minimumytan på 4 ha bör
vara samlad.
I Tabell 21 nedan visas resultatet från en fallstudie avseende kostnader och intäkter som
påverkar det ekonomiska resultatet mest. Siffrorna visar tydligt att storsaklig slåtter
(scenario 2) i dagsläget sannolikt inte går att driva med vinst. Endast en mer fördelaktig
situation med högre avkastning, sänkt slåtterkostnad och en fördelaktigt klassad
slåtteryta kan generera ett plusresultat (fall +3+5 och ”särskilda värden”) för scenario 2.
Ett plusresultat verkar dock mindre troligt och gäller troligen inte för en lägre förmodad
avkastning under de första åren. Bidragande till det negativa resultatet är att scenario 2
får ett lägre miljöbidrag, 46 000 kr jämfört mot 85 000 kr för scenario 1 (restaurering +
slåtter). Där är det restaureringsbidraget och inte miljöstödet som får störst genomslag.
Av de två scenariorna har Scenario 1 har störst chans att drivas med vinst efter fem år.
Slåtterkostnaden utgör i dagsläget drygt 80 % av den totala kostnaden (slåtter, hantering
och transportkostnader). Fall nr 5 visar på att en sänkning av slåtterkostnaden direkt får
genomslag, och en fördelaktig kombination av sänkt slåtterkostnad med en högre
avkastning faktiskt kan ge ett plusresultat (fall +2+5, och fall +3+5) i
restaureringsscenariot. Det är inte orimligt att anta att avkastningen kan vara 2,4 ton/(ha,
år), (stycke 3.4.1, Tabell 8). Siffran kommer från området ”tuvig normal mark” och är
ganska typisk för våtare marker som betats av kor en längre tid. En justering av
biogaspotentialen till ett faktiskt erhållet gasutbyte (40 % av B0), med ett motsvarande
lägre pris från biogasanläggningen (fall nr 1), har störst genomslag på scenario 1. Där
sänks resultatet med 70 % mot scenario 2:s sänkning på 20 %. Av naturliga skäl får
Scenario 1 sämre procentuellt resultat än scenario 2, enbart för att scenario 1 har ett
mindre dåligt resultat än scenario 2 i utgångsläget. Det är oklart i dagsläget hur mycket
biogasanläggningar är villiga att betala för våtmarksgräs. Betalningen i kalkylen
grundar sig på att våtmarksgräsets biogaspotential utgör 62 % av biogaspotentialen för
odlad vall. Tänkbar ersättning för vallgröda enligt Edström m.fl. (2008) är 1 kr/(kg, TS),
vilket skulle motsvara 62 öre/(kg, TS) för våtmarksgräs.
Kostnaden för våtmarksslåtter är hög beroende på markförutsättningar och entreprenör.
De få entreprenörer som finns, och som kan utföra storskalig slåtter, jobbar i princip
utan konkurrens och pristryck. Ett problem som kan uppstå i och med att det finns få
aktörer, är kapacitetsbristen. Slåttersäsongen är relativt kort och de verksamma
entreprenörerna klarar inte av hur många slåtterarbeten som helst under den korta
perioden.
50