Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De områdena som valts ut i TUVA är alltså följande två:<br />
1. Områden som är restaurerbara och har kvaliteter med avseende på vatten.<br />
2. Områden av natura-2000 typen 6410; Fuktängar med blåtåtel eller starr.<br />
2.3.3 Våtmarksinventeringen (VMI)<br />
VMI-databasen undersöktes också för att se om det finns lämpliga våtmarker för<br />
restaurering/slåtter som inte finns med i ÄoB. Det finns en begränsning i möjligheten att<br />
söka på specifika våtmarker i den allmänna VMI databasen. Detta är en av<br />
begränsningarna kring VMI som beskrivs här tillsammans med hur databasen har<br />
använts.<br />
Efter diskussion med Urban Gunnarsson (pers.komm.) medförfattare till<br />
”Våtmarksinventeringen – resultat från 25 års inventeringar” Gunnarsson & Löfroth<br />
(2009) och litteraturstudier, beslutades att undersökningen riktar in sig på VMI:s tre<br />
delobjektstyper; mader, strandfuktängar och fuktängar. Det är just dessa marktyper som<br />
även historiskt varit välhävdade genom slåtter i Sverige och har en relativt hög<br />
avkastning, för naturmarker sett.<br />
VMI delar huvudsakligen in sina våtmarker i objekt och en underkategori till dessa;<br />
delobjekt. Som nämnts tidigare, finns nedladdningsbara kartskikt och tabeller att tillgå.<br />
Objekten beskriver ett våtmarksområde i stort medan delobjekten beskriver de enskilda<br />
våtmarkerna inom objekten. I de nedladdningsbara tabellerna finns objekten<br />
representerade men inte delobjekten. VMI har delat in våtmarkstyperna i 34<br />
objektstyper. Några exempel är; bevuxen sjö, blandmyrkomplex, fuktäng och limnogent<br />
strandkomplex. Delobjekttyperna består av 67 olika varianter. Exempel på dessa är;<br />
backkärr, bevuxen sjö, fuktäng, mad vid sjö och sumpskog. Om objektet bara bestått av<br />
ett delobjekt har objektet blivit döpt efter delobjektet. Mer generellt har objektet döpts<br />
efter den dominerande delobjektstypen i objektet, och om det inte funnits en<br />
dominerande delobjektstyp (>75 % av ytan) har objektet döpts till ett komplex, till<br />
exempel våtmarkskomplex. Detta gör att de intressanta delobjektstyperna som inte<br />
dominerar ett objekt eller om delobjektstyperna finns representerade under olika<br />
komplex, undgår en sökning och missas på så sätt. Sökningar kan i dagsläget bara<br />
utföras på objektsnivå. När det inte går att lokalisera delobjektyperna finns det heller<br />
ingen möjlighet att bestämma arealen av ett visst delobjekt på kartskiktet. Maderna och<br />
fuktängarna ingår som oftast till exempel i objektstyperna; våtmarkskomplex, limnogent<br />
strandkomplex, marint våtmarkskomplex och strand vid vattendrag.<br />
Uppsala län har dock varit lite utförligare genom att i en speciell kolumn för<br />
beskrivning av objektet även tagit med delobjektsnamnet. På detta sätt har 52 % av de<br />
intressanta delobjekten i Uppsala län lokaliserats, men Uppsala län utgör ett undantag.<br />
Uppsalas beskrivning av vissa delobjekt har medfört att arbetet åtminstone kunnat<br />
verifiera tekniken att aktualisera delobjekten genom en SMD-analys. Det går dock att<br />
lokalisera de olika delobjektstyperna i VMI-databasen men då måste sökningen göras på<br />
ett objekt i taget. Detta är inte praktiskt eftersom det finns hundratals objekt per län som<br />
då måste gås igenom manuellt.<br />
23