Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

De olika arbetsmomenten bestod av slåtter, vändning, strängläggning, pressning och
inplastning. Slåtterbalken var en självgående tvåhjulstraktor. Tvåhjulstraktorn växlade
mellan sina två verktyg, slåtterbalken och gaffelsidräfsan (Bild 3). Rundbalspressen var
av modell mindre och blev dragen av en fyrhjulig motorcykel (Bild 4).
Ensilageplastaren plastade in rundbalarna som vägde mellan 16 och 30 kg beroende på
TS-halt i växtmassan.
Enligt Constantinides tyckte entreprenören att maskinerna fungerade i stort sett bra. 15
timmars maskinproblem förekom och 7 timmars service, på totalt 161 arbetade effektiva
timmar av slåtterarbetet. Det var mest problem med maskinerna när höet var vått som på
området ”våt mark” eller när det hade regnat. Den effektiva tiden består av vändning,
strängläggning, pressning, inplastning, borttransport och bränning som redovisas under
”arbetstid” i tabell 8 under stycke (3.4.1). Där finns även slåtterkostnader för de olika
marktyperna redovisade. Gaffelsidräfsan användes för att vända höet och för
strängläggning. Det var lättast att slåtta på ”stening torr äng” och tyngst på ”tuvig
normal mark” därefter ”våt mark”. Rundbalspressen hade vissa problem med smörjning
och balnät i maskineriet. Slåtterbalken och strängläggaren gick sönder vid något
tillfälle. Det förekom även startproblem och säkringar som gick. Ungefär 5 % av
balarna krävde tejpning på grund av hål. Inplastningen var flaskhalsen som tog längst
tid att utföra av alla moment. Skötselresultatet blev dock bra. Andelen hävdad yta ökade
och tuvigheten minskade vilket underlättar för nästa års slåtter. Kvaliteten på hö och
ensilage varierade, förmodligen på grund av att det var första året som det bedrevs
slåtter enligt Constantinides.
3.3 STORSKALIG SLÅTTER
PE-TE Stubbfräsningar AB är en av två entreprenörer i Biogas Östs region som har
kapacitet för storskalig slåtter. Deras maskinpark består av specialmaskiner med
larvfötter som har lågt marktryck och som medför att de kan jobba på våtare marker
utan att förstöra vegetation och markskikt. Maskinerna används för gräsklippning och
tuv-, sly- och stubbfräsning (Bild 7) (Bengt Petterson, pers.komm.). Vid slåtter utförd
av PE-TE, åker till exempel en maskin först och slår gräset och en andra maskin
kommer sedan efter med balmaskinen. För att samla upp balarna åker sedan maskinerna
med balspjut och spetsar två åt gången och lägger dem på torrare mark.
I skrivande stund utförs i Örebro ett arbete av PE-TE där stränderna kring en fågelsjö
(Tysslingen) slåttas. Materialet ska rötas i Swedish Biogas Internationals nya
biogasanläggning i Örebro. Arbetet sker i samarbete med Örebro länsstyrelse,
Världsnaturfonden WWF, Örebro kommun, Swedish Biogas International AB, och
lantbrukare vid Tysslingen. PE-TE Stubbfräsningar har även åtagandeplaner för andra
slåtterområden.
30