Biogaspotential hos våtmarksgräs - Biogas Öst

Till exempel kan en identifierad 6410-yta till 50 % bestå av den välhävdade ytan, och
biogasproduktion är därmed kanske mindre intressant för den resterande, möjligen
fragmenterade ytan. Marken kan även ha börjat hävdats igen efter inventeringens slut.
Dubbelrepresentationen mellan TUVA- och VMI-objekt ger en viss överskattning av
ytor, 6,9 % (stycke 3.5.3, Tabell 16). Samma analys bör utföras vid en eventuell utförlig
VMI-kartläggning för att se om samma förhållande kring dubbelrepresentation råder för
de andra länen. Tuva objekten uppdateras i dagsläget men de uppdaterade objekten
kommer att ligga i en kompletterande databas till TUVA och åtkomliga för allmänheten
först från och med årsskiftet 2009/2010 (JBV, miljöenheten). Slutligen kan sägas att om
någon vill restaurera eller slåtta de potentiella objekten bör det föregås av ett fältbesök
där förutsättningar såsom hur blött det är vid den tänkta skördetiden, djur och fågelliv,
farbara vägar m.m. undersöks. Kartläggningen bör ses som en orientering i var som det
går att hitta potentiella slåtterytor. Det samma gäller för VMI-objekten.
4.5.3 Våtmarkskartor
De intressanta våtmarksområdena som presenteras i kartorna (se bilaga) beskrivs i
teckenförklaringen med ”våtmarkstäthet”. En gråskala visar var de större ansamlingarna
av våtmarker finns, där de mörkare områdena som framträder motsvarar större
våtmarksytor, och de ljusare, mindre ytor. Täthetsindelningen som konstruerades över
våtmarkerna är speciellt anpassad för de enskilda länen, för att lyfta fram den
geografiska fördelningen och tätheten så tydligt som möjligt för respektive län. Detta
innebär att när till exempel Gotland som har mest TUVA-ytor, jämförs med Örebro län
som har minst TUVA-ytor i Biogas Östs region, kan informationen bli missvisande om
man inte erinrar sig att täthetsindelningen har specialanpassats för varje län. Gotlands
län kan alltså ha lika mörka områden för ett visst våtmarkskluster, som Örebro län har
för ett visst kluster, och trots detta kan alltså våtmarksarealen skilja sig åt mellan
klustren. I och med att områden som har samma färg i gråskalan på olika kartor, kan
skilja sig åt i våtmarksstorlek, ska allstå inte kartorna jämföras sinsemellan. Kartorna är
allstå en relativ sortering av lokaliserade våtmarksytor inom respektive län.
En annan sak som bör erinras när kartorna studeras, är sökkriteriet som användes när
6410-ytorna togs fram. 6410-ytorna som användes inkluderade välhävdade ytor med en
förekomst upp till högst 50 %. Alla 6410-ytor med större procentuell andel välhävdad
yta ingår inte i sökningen. Detta kan förklara varför till exempel ”hotspot”-områdena
ÖS5 och ÖS3 i Östergötlands län har så lite våtmarksgräs tillgängligt (låga PL- och PHsiffror).
”Hotspot”-områdena ligger nära sjön Tåkern med sina stora ytor av strandängar
och mader. Där bedrivs det redan i dagsläget våtmarksslåtter i stor utsträckning
tillsammans med beteshävd. Områdena som mörkmarkerats i kartorna kan allstå vara de
resterande, mindre, ohävdade ytorna.
53