13.09.2013 Views

Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

försökt att vara noggrann med att skriva ner i detalj vad som skett, och vid behov understryka<br />

saker som i samtalet har betonats med hjälp av kursivering. Jag har ansträngt mig för att<br />

försöka att lyssna både till vad Svensson och Starrin kallar den yttre och den inre rösten hos<br />

intervjupersonerna. De menar att den yttre rösten är vad intervjupersonen rent konkret säger,<br />

medan den inre rösten är det som inte klart uttalas, men som ändå kan avtäckas om<br />

intervjuaren är tillräckligt sensibel (Svensson & Starrin, 1996). En faktor som dock försvårade<br />

detta var att alla meddelanden gick via tolken. Vid mina intervjuer har <strong>jag</strong> använt mig av så<br />

kallad konsekutiv tolkning. Detta innebär att man talar en i taget i en fast ordning. Nackdelen<br />

med detta är att det går långsamt, och att det finns risk att den intervjuade blir distraherad av<br />

annat. Fördelen är att både intervjuare och intervjuad <strong>får</strong> mer tid till att tänka, och att man<br />

under tiden som den andra lyssnar till budskapet som förmedlas av tolken mer koncentrerat<br />

kan iaktta hennes reaktioner ( Nyberg, 2000).<br />

Jag har under observationsmomentet utgått ifrån en låg grad av struktur. Detta innebär att <strong>jag</strong><br />

gick in för att skriva ner och registrera så mycket <strong>jag</strong> bara kunde under lektionerna. Fördelen<br />

med detta, menar Einarsson och Chiriac, är att anteckningarna kommer att återge<br />

händelseförloppet i ett nästintill ursprungligt skick, vilket medför att materialet kommer att<br />

kunna analyseras med olika utgångspunkter (Einarsson & Chiriac, 2002). Svensson och<br />

Starrin menar att i början av arbetet så är allting viktigt och centralt. Detta eftersom man i<br />

början oftast inte till fullo har koll på var fokus i arbetet kommer att ligga och vad som är det<br />

viktigaste och intressantaste. Därför gäller det, åtminstone i början, att se och höra allt. Och<br />

helst också skriva ner allt (Svensson & Starrin, 1996). Vid observationstillfällena hade <strong>jag</strong><br />

dock även med mig ett observationsschema (se bilaga 2), vilket innehöll de frågor som <strong>jag</strong><br />

bedömde var viktigast att få besvarade. Jag har valt att inte använda mig av bandspelare, utan<br />

<strong>jag</strong> har endast fört anteckningar. Detta val gjorde <strong>jag</strong> dels på grund av att <strong>jag</strong> misstänkte att<br />

det skulle bli rörigt och svårt att lyssna av bandet, dels eftersom <strong>jag</strong> inte <strong>vill</strong>e riskera att<br />

deltagarna skulle hämmas av att bli avlyssnade. Så här i efterhand känner <strong>jag</strong> fortfarande hade<br />

haft mer att förlora än att vinna på att använda mig av bandspelare, då det framförallt hade<br />

inneburit en tidskrävande process att lyssna av alla inspelningar. Det är å andra sidan troligt<br />

att <strong>jag</strong> med hjälp av inspelningar hade utökat och kanske nyanserat mitt empiriska material, då<br />

det är svårt för att inte säga omöjligt att hinna med och klara av att notera alla skeenden enbart<br />

med hjälp av anteckningar. Observationerna ägde rum måndag till torsdag under en vecka<br />

höstterminen 2005, mellan klockan 9 och 12 på förmiddagen, på CFA i Malmö. På<br />

eftermiddagarna var deltagarna lediga. Det visade sig att <strong>jag</strong> hade otur vad gäller antalet<br />

10

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!