Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration
Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration
Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
acceptans, att denna inställning återfanns i deras I. En annan förklaring är att de inte tog åt sig<br />
eftersom de helt enkelt inte identifierade sig med den bild som målades upp av dem som<br />
grupp under introduktionen. Att intervjupersonerna gav intrycket av att vara ivriga att komma<br />
i sysselsättning kan tolkas antingen som att de tänkte i banor som härrör till Gesellschaft,<br />
d.v.s. att egoistiska motiv låg bakom, eller så kan deras uttalanden kopplas till Gemeinschaft,<br />
där deras uttalanden gav uttryck för att de kände att de <strong>vill</strong>e bidra till samhället. En<br />
kombination av dessa motiv är naturligtvis också möjlig.<br />
I en diskussion under introduktionsveckan påpekade Muhammed att det irakiska samhället är<br />
uppbyggt på ett helt annat sätt än det svenska, varpå han fick medhåll från övriga deltagare.<br />
Han menade exempelvis att man i Irak inte behöver gå till en särskild vårdcentral för att få<br />
sjukvård utan man kan vända sig vart som helst. Man behöver heller inte förbereda och<br />
planera in allting så pass minutiöst som man gärna gör i Sverige. Jag uppfattade det som att<br />
han menade att behöver man hjälp i Irak så <strong>får</strong> man det också, även om man inte råkar stå<br />
först i kön. Detta tyder på att Muhammed i det här avseendet upplevde en krock mellan de två<br />
olika typerna av samhällen som finns, d.v.s. Gemeinschaft och Gesellschaft. Gesellschaft<br />
representeras i det här fallet av regelstyrda svenska myndigheter, medan Gemeinshaft<br />
representeras av gemenskap och o<strong>vill</strong>korad hjälpsamhet. I ett samhälle som präglas av<br />
Gesellschaft är det individens bästa som gäller – den som har stått längst i kö <strong>får</strong> därmed hjälp<br />
först. Ingen annan lösning skulle vara möjlig då detta skulle väcka protester hos övriga<br />
medborgare. I Gemeinschaft däremot är det samhällets bästa som gäller. Här resonerar man på<br />
så vis att den som för tillfället är i störst behov av hjälp ska prioriteras då det gynnar samhället<br />
att alla dess medborgare är välmående. Är man van vid att den generaliserande andre ser en<br />
som en betydelsefull person vars bidrag till samhället är viktigt kan det förstås vara<br />
påfrestande att hamna i en situation där du inte är viktig så länge du inte har någonting att<br />
erbjuda som gynnar en annan individ. Ditt me utsätts i denna situation för påfrestningar som<br />
du inte är van vid.<br />
I föregående avsnitt har <strong>jag</strong> ägnat mig åt att analysera mina observationer, samt att i den mån<br />
det varit möjligt knyta an dessa slutsatser till vad <strong>jag</strong> funnit i samband med intervjuerna. Jag<br />
ser det som att observationsmomentets uppgift har varit att ge undersökningens<br />
verklighetsanknytning ytterligare en dimension, samt att styrka alternativt nyansera eller<br />
ifrågasätta den bild som har framkommit under intervjuerna.<br />
48