Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

deras självkänsla och självbild som unika individer. Mead menar att det blir svårt för
individen att förverkliga sig själv i en värld som inte tillåter henne att vara just individuell;
Ferdinand Tönnies
När någon förverkligar sig själv, i det att han utmärker sig, framhäver han sig
gentemot andra i någon specifik situation som rättfärdigar att han hävdar sig
gentemot dem. Om han inte skulle kunna till det gemensamma samhället tillföra
detta särdrag hos sig själv, om det inte kunde erkännas, om andra inte kunde ta hans
attityd i viss mening, kunde han inte få emotionell uppskattning, skulle han inte
kunna vara just det jag han försöker vara (Mead, 1976, s. 226).
Den andra teoretikern jag har använt mig av heter Ferdinand Tönnies. Idéerna i följande
avsnitt är samtliga hämtade ur hans verk Community and Civil Society (2001). Tönnies är
kanske allra mest känd för myntandet av de två begreppen Gemeinschaft och Gesellschaft.
Det är också dessa begrepp som jag kommer att använda mig av. De syftar till de två olika
typer av samhällelig samvaro som han menar finns. Gemeinschaft syftar till en ömsesidighet
uppbyggd på naturlig gemenskap, en förening av mänskliga viljor som består även sedan
människorna skiljts åt. Allting som kan härröras till förtrolighet kopplar Tönnies till
Gemeinchaft. Han menar att Gemeinschaft var det vanligaste samhällssystemet förr i tiden,
och det är således sprunget ur landsbygden. De positiva aspekterna väger alltid över här, och
den starke hjälper den svage av den anledningen att hon själv vill; ”And, particularly within
these organic kin – based relationships, the stronger party feels an instinctive, spontaneous
tenderness towards the weak, a desire to help and protect, which is bound up with pride of
possession and the enjoyment of his own power” (Tönnies, 2001, s. 27). Den ömhet som de
starkare känner för de svagare baseras på gemensamma minnen, förtroende för och tro på
varandra;
Mutual understanding rests upon intimate knowledge of one another, reflecting the
direct interest of one being in the life of another and willingness to share in his or her
joys and sorrows. Such understanding becomes more likely, the greater the similarity
of background and experience, or the more people´s natural dispositions, characters,
and ways of thinking resemble or complement each other (Tönnies, 2001, s. 33).
Tönnies menar att det alltid kommer att finns någon form av hierarki i samhällen, men att en
”undersåte” som åtnjuter auktoritetens förtroende och respekt i många avseenden är att
betraktas som fri trots sin beroendeställning. Vidare menar Tönnies att de lagar som är
grundläggande för alla Gemeinschaft – samhällen är följande;
1. Relatives and spouses love each other or easily get used to one another. They
often think of each other and like to converse together. The same is true of
neighbours and other friends as well. 2. There is mutual understanding between those
who love each other. 3. Those who love and understand each other stay together and
organise their joint existence (Tönnies, 2001, s. 34).
24