Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

2.2 Teori
George Herbert Mead
George Herbert Mead är en av de främsta förespråkarna för den så kallade klassiska
symboliska interaktionismen (Angelöw & Jonsson, 2000). Idéerna i följande avsnitt är
samtliga hämtade ur hans verk Medvetandet, jaget och samhället (1976). Meads huvudtes går
i stora drag ut på att alla handlingar och beteenden utgör resultatet av en interaktion mellan
två eller flera personer som står i ömsesidigt förhållande till varandra. Frukten av detta
växelspel är individens medvetande och jag - uppfattning. Mead menar alltså att individen lär
sig endast genom de erfarenheter som hon skaffar sig genom interaktion med andra
människor. Han ger uttryck för denna något radikala åsikt på följande vis; ”De
erfarenhetsprocesser som den mänskliga hjärnan möjliggör, möjliggörs endast för en grupp
interagerande individer: endast för individuella organismer som är medlemmar i ett
samhälle; inte för den individuella organismen isolerad från andra individuella organismer”
(Mead, 1976, s.107). Vidare menar han att vi i samspelet med andra även lär oss att föregripa
deras svar. Han exemplifierar med att när boxaren gör en fint så förutsätter hon att
motståndaren kommer att ducka, varpå hon kan rikta ett slag emot den lucka som därav
uppkommer. Hon kan anta att detta är vad som kommer att hända just eftersom hon vet hur
hon själv skulle ha reagerat om hon befann sig i motståndarens situation. Mead menar att
jaget till stor del finns på ett omedvetet plan. Vi går alltså inte nödvändigtvis in för att ta till
oss andras attityder. Vidare tror han att varje individ har en uppsättning med jag, och att vilket
jag vi antar är beroende av den sociala situationen som vi för tillfället befinner oss i. Enligt
Mead är det inte bara är samhället som formar jaget utan även vice versa; ”Det är genom sitt
förhållande till andra i samhället, på grund av de rationella sociala processer som försiggår i
samhället, som man har en existens som medborgare. Å andra sidan reagerar individen
ständigt på de sociala attityderna och förändrar i den kooperativa processen själva det
samhälle till vilket han hör” (Mead, 1976, s. 148). Individens känsla av att hon tillhör och är
beroende av samhället utgör också grunden till hennes känsla av plikt. Därför, menar Mead,
ligger det i samhällets intresse att se till att dess medborgare känner sig delaktig.
21