Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

Innan jag kommer in på redovisningen av mina egna resultat vill jag säga några ord om vad
som tidigare har gjorts/ görs inom det område som jag har undersökt. Integrationsverket har
genomfört en omfattande enkätundersökning, kallad NKI – Nöjd – kund – index, eller
Nyanlända Kommenterar Introduktionen. Denna undersökning avser de som avslutade
introduktionen år 2004, och omfattar 1104 individer i åldrarna 20 – 64 år. Undersökningen
utgjordes av en webbaserad enkät, och vände sig till alla vuxna asylsökande och invandrare
som just avslutat sin introduktion. Resultatet visar att det som allra flest uppgav att de var
nöjda med var det bemötande de fått, framförallt från personal som deltagit i introduktionen,
men även i övriga livet. Det de svarande var minst nöjda med var hur snabbt de kunnat
komma ut i arbete efter ankomsten till Sverige. De svarande förefaller ha varit nöjda med hur
introduktionen har hjälpt dem att leva och arbeta i Sverige (80,7 %). När fokus lades på hur
introduktionen hade fungerat ”för just dig” är siffran dock en annan, då endast 68,5 procent
uppgav sig vara nöjda med detta (www.integrationsverket.se/upload/NKI2005.pdf).
Integrationsverkets undersökning påminner, bortsett från sin kvantitativa karaktär, i mångt
och mycket om den undersökning som jag har gjort. En stor skillnad består dock i att
Integrationsverkets undersökning utfördes två år efter de asylsökandes ankomst till Sverige.
Det är troligt att man efter två år har glömt mycket av det som hände och hur man kände och
mådde under den allra första tiden i Sverige. Dessutom är det ju många asylsökande som inte
stannar i Sverige så pass länge att de hinner delta i denna undersökning. Jag var i samband
med fältarbetet även i kontakt med den person som på uppdrag av CFA och dess
samarbetspartners var i färd med att genomföra en utvärdering av introduktionen. Denna ska
ha varit färdigställd i slutet av 2005. Hon berättade att denna utvärdering dock inte
huvudsakligen utgår ifrån ett brukarperspektiv, utan framförallt handlar om hur man får till
stånd en samverkan mellan samarbetsparterna, och hur denna i praktiken har fungerat. Fokus i
undersökningen ligger alltså snarare på personalen.
Jag har, utöver vad jag har tagit upp ovan, funnit en del ytterligare litteratur baserad på
forskning som har relevans för mitt studerade område. Jag kommer därför nedan att i korthet
presentera de författare som jag utöver Mead och Tönnies använder mig av i analysavsnitten.
Först ut är Hammar, som bland annat hävdar att nyanlända asylsökande generellt sett har en
tendens att jämföra Sverige med det land de nyligen lämnat. Sverige vinner i detta
sammanhang inte sällan, då det byråkratiska systemet i hemlandet ofta har varit betydligt mer
auktoritärt, och i vissa fall även brutalt (Hammar, 1985). Slavnic menar att han sett att det
finns en tendens till försiktighet i agerandet hos den asylsökande, då hon aldrig med säkerhet
17