Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

undantaget Ali, som hade vissa invändningar angående bemötandet. Enligt några av
intervjupersonerna har det också funnits vissa brister i informationen, både under den första
månaden och under introduktionsveckan.
2.4 Analys av intervjuer
Framöver kommer jag ägna mig åt att knyta de intervjusvar jag har fått ovan till mina
huvudteorier, samt i vissa fall även övrig relevant litteratur. Jag har här strävat efter att skapa
en förståelse för varför jag har fått de svar jag har fått, vilket som vi kommer att se kan vara
resultatet såväl av medvetna som av omedvetna processer inom intervjupersonerna.
CFA och svenska myndigheter fick som vi sett ett överlag gott betyg av mina intervjupersoner
vad gäller mottagande. Utan att på något vis förringa deras insatser vill jag ändå gå steget
längre och problematisera dessa intervjuresultat. Intervjupersonerna kommer ju ifrån en annan
del av världen, där saker och ting troligtvis fungerar på ett annat sätt än vad det gör här. Utan
att lägga några värderingar i var det kan tänkas fungera bäst så är en rimlig utgångspunkt att
en nyanländ asylsökande inte vet vad hon har att vänta sig här i Sverige. Enligt Mead uppstår
jaget när individen interagerar med andra människor. I den situation som en nyanländ
asylsökande befinner sig så har hon dock inte hunnit med att omformera sitt jag. Hon vet inte
vad den andre kommer att ta sig för härnäst, och kan därför inte heller anpassa sitt handlande
efter fortsatt respons. Hammar menar att nyanlända flyktingar löper större risk att utsättas för
diskriminering från myndigheters sida utan att detta märks, just för att de ofta själva har låg
administrativ kompetens;
De känner inte till vad de har rätt att vänta sig från tjänstemäns sida. De vet inte så
bra hur de borde formulera sina önskemål eller ställa sina krav. De har inte lärt sig
hur de kan försvara sina intressen och t.ex. framföra besvär över ett beslut. Det kan
vara en frestelse för en tjänsteman att utnyttja ett sådant övertag, när han förstår att
det inte kommer att möta några invändningar (Hammar, 1985, s.99).
Vidare menar författaren att nyanlända flyktingar som endast ser sin vistelse i Sverige som
någonting tillfälligt har större benägenhet att jämföra de svenska förhållandena med hur det
sett ut i hemlandet. I detta läge vinner inte sällan Sverige, då det byråkratiska systemet i
hemlandet ofta har varit betydligt mer auktoritärt, och polisen mer brysk etc. (Hammar, 1985).
Innan den nyanlända asylsökande har lärt sig vad hon kan kräva av myndigheter etc. i Sverige
så kan man därför tänka sig att det nya landet för henne framstår som än mer föredömligt än
vad som kan tänkas vara realistiskt. När hon däremot har kommit in i samhället, lärt sig
språket, etc., kommer hon enligt Mead automatiskt att ta del av det liv som ligger bakom
32