13.09.2013 Views

Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

utnyttja det. De intervjusvar <strong>jag</strong> fått tyder på att männen inför introduktionsveckan hade haft<br />

ett stort behov av att få information, inte bara inom ett utan inom många områden.<br />

Det faktum att intervjupersonerna upplevde det som positivt att de fick träffa landsmän under<br />

introduktionsveckan kan tolkas som ett exempel på hur det kan se ut när Gemeinschaft och<br />

Gesellschaft krockar. Gemeinschaft representeras i det här fallet av den kravlösa gemenskap<br />

som uppstod mellan deltagarna under introduktionsveckan. De hade mycket gemensamt vad<br />

gäller bakgrund och erfarenheter, och hade därmed också lätt för att knyta an till varandra.<br />

Gesellschaft å andra sidan exemplifieras av de krav som de svenska myndigheterna ställde på<br />

individerna. Det är rimligt att tänka sig att intervjupersonerna i den situation som de befann<br />

sig var i speciellt stort behov av den trygghet som Gemeinschaft representerar. Den relation<br />

som tycks ha uppstått mellan landsmännen kan jämföras med Tönnies´ syskonrelation. Deras<br />

gemenskap byggde på en gemensam historia, och i många avseenden ett gemensamt förflutet.<br />

När deras tillvaro nu hade rämnat och allting runtomkring dem var osäkert, då fann de<br />

varandra och slöt sig samman emot det yttre hot (i form av ovisshet) som omgav dem. De<br />

visste inte med säkerhet någonting, förutom att de hade varandra i den främmande tillvaro<br />

som de hamnat i. Mycket av den tillit som de med andra måste anstränga sig för att skapa<br />

fanns redan mellan de fyra männen. De såg i varandra den generaliserande andre som de var<br />

vana vid, som funnits i deras hemland och som de kände sig trygga med.<br />

Ali och Hussein gav med sina svar intrycket av att de utgick ifrån att det instrumentella<br />

tänkandet som Tönnies menar härrör från Gesellschaft dominerar inom svenska myndigheter,<br />

d.v.s. att de skulle kunna komma att bli bestraffade om de satte sig upp emot auktoriteterna.<br />

Där Gesellschaft dominerar litar man inte av självklarhet på varandra, och vad individen har<br />

för personlig vinning färgar så gott som alltid hennes handlingar. Av Saids och Muhammeds<br />

svar fick <strong>jag</strong> inte samma intryck, då det föreföll som att de kände att de kunde säga vad de<br />

tänkte utan att riskera repressalier. Deras svar hade mer gemensamt med Gemeinschaft, där<br />

man känner förtroende för varandra och har kapaciteten att utföra handlingar enbart i syftet att<br />

vara snäll och hjälpsam. Med ovan nämnda exempel har <strong>jag</strong> försökt tydliggöra hur olika<br />

skilda individer kan reagera på samma information. Värt att notera här är att Ali endast ställde<br />

en fråga under introduktionsveckan, och att detta skedde i samband med den lektion då tolken<br />

informerade om sin tystnadsplikt. Muhammed å andra sidan, som uppgav att han hela tiden<br />

visste att sekretess rådde, var den som under alla lektioner pratade mest och ställde flest<br />

frågor. Eftersom <strong>asyl</strong>sökande kommer från olika samhällsklasser, har olika yrken, olika kön,<br />

36

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!