Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration
Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration
Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
utnyttja det. De intervjusvar <strong>jag</strong> fått tyder på att männen inför introduktionsveckan hade haft<br />
ett stort behov av att få information, inte bara inom ett utan inom många områden.<br />
Det faktum att intervjupersonerna upplevde det som positivt att de fick träffa landsmän under<br />
introduktionsveckan kan tolkas som ett exempel på hur det kan se ut när Gemeinschaft och<br />
Gesellschaft krockar. Gemeinschaft representeras i det här fallet av den kravlösa gemenskap<br />
som uppstod mellan deltagarna under introduktionsveckan. De hade mycket gemensamt vad<br />
gäller bakgrund och erfarenheter, och hade därmed också lätt för att knyta an till varandra.<br />
Gesellschaft å andra sidan exemplifieras av de krav som de svenska myndigheterna ställde på<br />
individerna. Det är rimligt att tänka sig att intervjupersonerna i den situation som de befann<br />
sig var i speciellt stort behov av den trygghet som Gemeinschaft representerar. Den relation<br />
som tycks ha uppstått mellan landsmännen kan jämföras med Tönnies´ syskonrelation. Deras<br />
gemenskap byggde på en gemensam historia, och i många avseenden ett gemensamt förflutet.<br />
När deras tillvaro nu hade rämnat och allting runtomkring dem var osäkert, då fann de<br />
varandra och slöt sig samman emot det yttre hot (i form av ovisshet) som omgav dem. De<br />
visste inte med säkerhet någonting, förutom att de hade varandra i den främmande tillvaro<br />
som de hamnat i. Mycket av den tillit som de med andra måste anstränga sig för att skapa<br />
fanns redan mellan de fyra männen. De såg i varandra den generaliserande andre som de var<br />
vana vid, som funnits i deras hemland och som de kände sig trygga med.<br />
Ali och Hussein gav med sina svar intrycket av att de utgick ifrån att det instrumentella<br />
tänkandet som Tönnies menar härrör från Gesellschaft dominerar inom svenska myndigheter,<br />
d.v.s. att de skulle kunna komma att bli bestraffade om de satte sig upp emot auktoriteterna.<br />
Där Gesellschaft dominerar litar man inte av självklarhet på varandra, och vad individen har<br />
för personlig vinning färgar så gott som alltid hennes handlingar. Av Saids och Muhammeds<br />
svar fick <strong>jag</strong> inte samma intryck, då det föreföll som att de kände att de kunde säga vad de<br />
tänkte utan att riskera repressalier. Deras svar hade mer gemensamt med Gemeinschaft, där<br />
man känner förtroende för varandra och har kapaciteten att utföra handlingar enbart i syftet att<br />
vara snäll och hjälpsam. Med ovan nämnda exempel har <strong>jag</strong> försökt tydliggöra hur olika<br />
skilda individer kan reagera på samma information. Värt att notera här är att Ali endast ställde<br />
en fråga under introduktionsveckan, och att detta skedde i samband med den lektion då tolken<br />
informerade om sin tystnadsplikt. Muhammed å andra sidan, som uppgav att han hela tiden<br />
visste att sekretess rådde, var den som under alla lektioner pratade mest och ställde flest<br />
frågor. Eftersom <strong>asyl</strong>sökande kommer från olika samhällsklasser, har olika yrken, olika kön,<br />
36