Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

Enligt Mead har jaget den egenskapen att det är ett objekt för sig själv. Med detta menar han
att individen har möjligheten att inta samma attityd till sig själv som andra har gentemot
henne. Hon kan härmed ställa sig utanför en situation och värdera den objektivt. Detta, menar
Mead, utgör grunden till det intelligenta och rationella handlandet (Mead, 1976). Begreppet
”den generaliserande andre” förekommer ofta i Meads skrifter. Det syftar till alla människor i
individens omgivning vilkas attityder är relevanta för hennes status som, exempelvis,
asylsökande. Om individen saknar förmågan att inta dessa attityder så är ett samförstånd
mellan individen och omgivningen omöjliggjort. Genom den generaliserande andre utövar
samhället kontroll över dess individuella medlemmar, på så vis att det i hög grad formar
hennes tankar;
Vad som utgör det organiserade jaget är organisationen av de attityder som är
gemensamma för gruppen. En person är en personlighet för att han tillhör ett
samhälle, eftersom han tar över institutionerna i detta samhälle i sitt eget handlande.
Han tar dess språk som ett medium genom vilket han får sin personlighet, och sedan
genom en process i vilken han tar de olika roller som alla de andra erbjuder kommer
han att få samma attityd som medlemmarna i samhället (Mead, 1976, s.125).
Enligt Mead uppstår jaget genom att den enes handling utgör stimulus för den andre att
reagera på ett visst sätt, vilket i sin tur gör att vi anpassar våra handlingar till fortsatt respons.
Han exemplifierar med att jämföra med barnens lek; Man måste vara redo att ta varje annan
persons roll, man måste veta vad de kommer att göra samt förstå varför, för att kunna
genomföra sitt eget spel. Mead skiljer på två begrepp som han kallar I och me. Skillnaden
beskriver han såhär; ”´I´ reagerar på det jag som uppstår genom att vi intar de andras
attityder/ ´I´ är organismens respons på de andras attityder; ´me´ är den organiserade
uppsättning av andras attityder som man själv antar” (Mead, 1976, s.133). Han menar, som
jag tolkar det, att individens me är den del av jaget som helt och hållet är resultatet av de
sociala sammanhang hon varit inblandad i, det som uppstår när hon ser på sig själv med
andras ögon. Hennes I å andra sidan är den sida av jaget som är självständigt och kan
åstadkomma förändringar, och som utgår ifrån de unika erfarenheter som varje individ har.
Mead är även noga med att skilja på begreppen medvetande och självmedvetande, då
medvetandet endast syftar till en individs erfarenhetsfält medan självmedvetandet utgör ett
uppväckande hos oss själva av den grupp attityder som vi uppväcker hos andra.
Förutsättningen för att ett växelspel som jag tidigare talat om ska vara möjligt är att de
interagerande individerna tolkar de symboler som används på samma sätt. Beroende på vad vi
har för bakgrund och erfarenheter i bagaget kommer vi dock oundvikligen att tolka och
22