Om Gud vill får jag stanna - Tema asyl & integration

kan veta vad hon bör eller inte bör säga för att få stanna i landet (Slavnic, 2000). Bustos och
Björkqvist pekar på betydelsen av att den asylsökande uppmärksammas och så fort som
möjligt görs delaktig i det samhälle hon hamnat i. De menar vidare att alla asylsökande bör
ges möjligheten till en samtalskontakt i form av kurator eller liknande. Författarna har genom
efterforskningar kommit fram till slutsatsen att det finns en mängd olika anledningar till att
asylsökande ofta mår dåligt under asylprocessen, vilket jag som sagt kommer att återkomma
till senare (Bustos & Björkqvist, 1996). Även Hofstede har en hel del tänkvärda teorier inom
detta område (Hofstede, 1991). Vidare anser Kristal – Andersson sig ha vetenskapliga belägg
för att det innebär en så pass påfrestande situation att fly från sitt hemland att alla asylsökande
behöver ha kontakt med psykolog eller psykiater under den period de väntar på beslut (Kristal
– Andersson, 1984). Jag har även tagit del av Eitingers intressanta tankar om den inre process
som han menar att det är vanligt att flyktingar genomgår under den första tiden i
mottagarlandet. Han menar att gemensamt för alla flyktingar är att de genomgår en så kallad
överkompenseringsfas, under vilken de är så pass lättade över att ha kunnat lämna sitt
hemland att de inte har förmågan att bedöma sitt ”nya land” på ett kritiskt vis (Eitinger, 1984).
Slutligen menar Ahmadi att det finns en del som är karaktäristiskt för migranters upplevelser
av den process de genomgår. Bland annat menar han att många migranter upplever en känsla
av frigörelse, och att de får en chans att börja om på nytt i livet (Ahmadi, 2000).
2.1.2 Flyktingsituationen i Sverige i dag
Enligt FN: s bedömningar befinner sig i dag cirka 50 miljoner människor på flykt i världen.
Under 2004 kom 23 161 av dem till Sverige och sökte asyl. Detta innebar en betydlig
minskning sedan 2003, då antalet asylsökande var 31 355 personer. De asylsökande kom
huvudsakligen från Asien och Europa. Antalet avgjorda fall år 2004 var 35 308. Av dessa
ansökningar beviljades 3399 stycken, medan 27 876 fick avslag. Vilka som får stanna avgörs
av Migrationsverket som första instans. Deras främsta styrinstrument är Utlänningslagen och
Utlänningsförordningen (en kort sammanfattning av relevanta lagtexter återfinns i bilaga 3).
Om man vill överklaga sitt beslut vänder man sig till Utlänningsnämnden. Det finns inget tak
för hur många flyktingar som Sverige är beredda att ta emot, utan det görs i varje enskilt fall
en individuell bedömning av om individen bedöms ha asylskäl. Vid asylansökan görs en
första bedömning på den så kallade transitenhet som den sökande kommer till. Här har man
en hög för så kallade ”snabba ärenden”, där de ärenden placeras i vilka den sökande inte
bedöms ha några asylskäl, och där ansökan därför kan avslås direkt. Migrationsverket har som
18