Markåtkomst och ersättning för infrastruktur i Norden - Kort

2.3 Island
Initiering och planering
Det isländska vägnätet består av dels
statliga landsvägar, dels allmänna och
privata gemensamma vägar. Vejdirektoratet
svarar för byggande och skötsel
av de statliga landsvägarna. Kommunerna
svarar för de allmänna vägarna.
Dessa vägar, som har en längd av ca
13 000 km, ska binda samman landets
olika regioner. Här behandlas processen
för de statliga vägarna.
Trafikministern är högsta förvaltningsmyndighet över vägarna. Det statliga
landsvägarna administreras av Vejdirektoratet, i enlighet med väglagens
(vejloven) bestämmelser. Initiativet till vägutbyggnader framgår av en
väghandlingplan, som ska godkännas av Alltinget och som utgör grunden
för den fortsatta detaljplanläggningen och projekteringen.
Därefter är det kommunernas uppgift, i samråd med Vejdirektoratet, att
genom sin planläggning bestämma var de enskilda vägarna ska ligga. När
vägens sträckning är klar i den kommunala planeringen, gör Vejdirektoratet
en bedömning av om det behövs en miljökonsekvensbeskrivning. Om så är
fallet är det Planstyrelsens uppgift att utvärdera de miljömässiga konsekvenserna.
Vägprojektet ska i det sammanhanget också offentliggöras,
varvid markägarna kan komma med synpunkter på det. Planstyrelsens beslut
kan överklagas till miljöministern och vidare till domstol (herredsrätten).
Först efter det att Planstyrelsens beslut har vunnit laga kraft kan Vejdirektoratet
ansöka om tillstånd hos kommunen att starta anläggningsarbetet.
Markåtkomst
Vägmarken tas i anspråk med äganderätt (fullständig egendomsrätt). Enligt
expropriationslagen ska Vejdirektoratet i första hand försöka förvärva
marken genom överenskommelse innan man ansöker om expropriation. I de
allra flesta fall, med uppskattningsvis ca 90 % av berörda markägare, träffas
överenskommelse om att förvärva marken. I dessa fall ska inskrivning,
23