Markåtkomst och ersättning för infrastruktur i Norden - Kort

More documents

Recommendations

Info

Överenskommel- se, ca 95 % Expropriation, ca 5 % Markåtkomst, bruksrätt KONCESSION Ersättning Överklagande till lag- mansrätt, ca 2-3 % Registrering av bruksrätterna görs i kraftledningsregistret 64 Överenskommelse, ca 90-95 % Beslut av tingsrätt (skjönn), ca 5-10 %
4.5 Sverige Planering och initiering För att få bygga en starkströmsledning krävs enligt ellagen koncession (nätkoncession), som beviljas av Energimyndigheten. För ledningar som ingår i stam- och regionnätet krävs så kallad linjekoncession. Beslutet om linjekoncession föregås av en ingående prövning; bl.a. prövas ledningens lämplighet ur allmän synpunkt, dess överensstämmelse med planer och bestämmelser samt även sökandens lämplighet. Vidare ska en miljökonsekvensbeskrivning bifogas ansökan. För lokalnätet krävs så kallad områdeskoncession. Den som har fått områdeskoncession har ensamrätt att inom ett visst geografiskt område distribuera el. Bolaget har också rätt att utan annan särskild prövning bygga ut sitt ledningsnät, men måste samråda med olika myndigheter och med berörda markägare före utbyggnaden. Markåtkomst Liksom i Finland och Norge är kraftledningsnätet i Sverige uppdelat på tre nivåer. För stamnätet ansvarar affärsverket Svenska Kraftnät. I princip är det fråga om ledningar på 220 eller 400 kV, med en total längd av ca 15 000 km, som transporterar elektricitet från de stora kraftverken i norra Sverige samt från kärnkraftverken. Regionnätet består av mindre överföringsledningar mellan 20 och 130 kV och ägs i huvudsak av tre större elnätsbolag, nämligen Vattenfall AB, Fortum och E.ON. Distribution av strömmen till abonnenterna sker via ett lokalnät, eller distributionsnät, med mindre spänning än 20 kV, vars ledningar ägs av många olika bolag. Koncessionen skapar ingen automatisk rätt att ta marken i anspråk för att bygga ledningen. Det finns olika sätt att lösa frågan om markåtkomst och det förekommer olika kombinationer av avtal och beslut vid lantmäteriförrättning. Metodiken beror delvis på vilken slags ledning det handlar om. 65
Page 1:
Markåtkomst och ersättning för v
Page 5 and 6:
Innehållsförteckning Förord 3 In
Page 7 and 8:
Sammanfattning Förenklat kan följ
Page 9 and 10:
1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med pr
Page 11 and 12:
2 Vägar Med vägar avses här allm
Page 13 and 14: sionen diskuterar ärendet med varj
Page 15 and 16: Markbytena sker genom registrering
Page 17 and 18: VÄGPLAN FÖR HUVUDLANDSVÄG EXPROP
Page 19 and 20: Markägarna och övriga sakägare h
Page 21 and 22: mala är att Vägförvaltningen och
Page 23 and 24: 2.3 Island Initiering och planering
Page 25 and 26: hand avkastningsvärdet. Dessutom e
Page 27 and 28: (2) Statens vegvesen utför det pra
Page 29 and 30: Figuren ovan, som är hämtad från
Page 31 and 32: Sammanfattning av processen för v
Page 33 and 34: Markåtkomst Byggandet av vägen f
Page 35 and 36: Inmätning och registrering När v
Page 37 and 38: Detaljplanering och detaljprojekter
Page 39 and 40: 3.2 Finland Det finska järnvägsn
Page 41 and 42: INLÖSENSTILLSTÅND INLÖSENSFÖRR
Page 43 and 44: Ersättning Jfr ovan samt avsnitt 2
Page 45 and 46: 3.4 Sverige Planering och initierin
Page 47 and 48: överklagar till dessa båda högre
Page 49 and 50: mark berörs, dvs. då jordbruksmar
Page 51 and 52: 4 Kraftledningar Här behandlas mar
Page 53 and 54: ensstämmelse med expropriationsbel
Page 55 and 56: 1. För stam- och regionnäten till
Page 57 and 58: Sammanfattning av processen för kr
Page 59 and 60: Ersättning Parterna kom mer även
Page 61 and 62: 4.4 Norge Initiering och planering
Page 63: (1) Ersättning för själva lednin
Page 67 and 68: De olika varianterna för komma åt
Page 69 and 70: Överenskommelse före eller under
Page 71 and 72: Överklagande av ersättningar gör
Page 73 and 74: Ersättningsprinciper Full ersättn
Page 75: Överklagande av ersättningar gör
show all

Markåtkomst och ersättning för infrastruktur i Norden - Kort

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?