Årsredovisning 2009 - ICA Gruppen

More documents

Recommendations

Info

ICA ÅRSREDOVISNING 2009 34 HÅLLBARHETSREDOVISNING ”Vi tål att granskas och jämföras” Ny branschstandard för matkvalitet i svenska butiker, start för kvalitetsprojektet ”I Care” och förstås fortsatt fokus på klimatarbetet. Det är några hållbarhetsinsatser som Lisbeth Kohls, chef för Corporate Responsibility på ICA, lyfter fram när hon summerar året som gått. Vilka ansvarsfrågor har varit störst för ICA 2009? Sortimentet och klimatet. Vi har mycket aktivt fortsatt att kvalitetssäkra vårt arbete med produkterna vi säljer – utifrån olika hållbarhetsparametrar – och vi har utvecklat vår klimatstrategi. Kan du ge några exempel? Den nya branschstandarden för matkvalitet i svenska butiker som vi initierade 2007 blev klar. Det är den första butiksstandard i världen som är möjlig att certifi era av en tredje part och ICA-butikerna är nu i full färd att införa den. Vi lade också grunden för vårt nästa stora initiativ, projektet ”I Care” där vi inom en treårsperiod ska gå igenom hela produktfl ödet på alla marknader, från inköp till logistik och butik. Syftet är att försäkra oss om att det vi säljer och hanterar lever upp till både lagkrav och vår egen värdegrund ICAs Goda Affärer med dess åtaganden för kvalitet, hälsa, miljö och socialt ansvar. Under året har vi också stärkt vårt engagemang för lokal mat på samtliga marknader. Vårt arbete med hållbart fi ske är ett annat område där vi gått framåt. Tillsammans med WWF och Naturskyddsföreningen höll vi till exempel en utbildning i hållbart fi ske för de största direktleverantörerna. Du nämnde att klimatstrategin utvecklats – hur då? Hela 2009 präglades av klimatfrågan, inte minst genom det enorma mediefokus som föregick klimatmötet i Köpenhamn i december. ICA visade sitt stöd för ett effektivare klimatavtal bland annat genom att inför mötet underteckna fl era viktiga upprop, som FNs Seal the deal. Konkret gjorde vi fl era viktiga insatser. Vårt långsiktiga mål att minska ICAs kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020 fi ck nya delmål för 2009 och 2012. Nu ligger vi relativt bra till i arbetet. Det kan bli ännu bättre 2010, eftersom vår koncernchef har utmanat alla svenska ICA-handlare att gå över till förnybar el. Lyckas vi så når vi våra utsläppsmål mycket tidigare än enligt vår ursprungsplan. Kan kunderna också göra en insats för klimatet? Javisst. Enklast och viktigast är att ta till vara på all mat så att den inte behöver slängas. På www.ICA.se/klimat ger vi våra bästa tips för hur man ”äter upp” växthus effekten. Sedan januari 2008 har ICA egna inköpskontor i Asien, bland annat för att underlätta utvecklingen av socialt ansvar och hållbar utveckling hos leverantörerna. Hur har det gått? Mycket bra. Att fi nnas nära leverantörerna och arbeta aktivt med dem gör att vi kan stötta dem både vad gäller produktutveckling, miljöhänsyn och sociala aspekter. Vi minskar också risken att produkter med kvalitetsbrister skeppas från Asien, eftersom vi nu kan slutgranska dem på plats. Vad säger du om tillsatsdebatten som rasat i Sverige det senaste året? Den har varit nyttig på många sätt. Den har hjälpt oss i livsmedelsbranschen att värdera om vi använt tillsatser i för hög utsträckning för att tillgodose kravet på jämn kvalitet i produkter till låga priser. Och den tekniska utvecklingen har gått framåt så nästan alla tillverkare har nu kunnat få fram bra produkter med mindre användning av till exempel smakförstärkare, vissa sötningsmedel och färgämnen. Inom ICA gjorde vi en stor genomgång av våra egna produkter 2008 av just detta. Samtidigt är jag oroad över att debatten blivit alltför ensidig och skapat onödig rädsla för tillsatser när det istället är hur vi äter och lever i stort som påverkar oss. För att hjälpa till med kunskap använder vi tidningen Buffé, vår hemsida och en ny SmS-tjänst där kunden kan få information om tillsatser. Vår hållning är att tillsatser endast ska användas om de gör konsumentnytta – för att garantera säkerhet, förbättra näringsvärden eller konsistens – annars inte. I januari 2010 gick du i delpension. När du tittar i backspegeln, hur tycker du hållbarhetsfrågorna utvecklats i företaget? ICA har en lång tradition av att engagera sig i samhällsfrågor. Arbetet har utvecklats sedan 1980-talet och med ICAs Goda Affärer och våra policyer som värdegrund har vi ett praktiskt och operativt arbete inom både kvalitet, miljö, hälsa, etik och en dialog med samhällsintressenter som tål att granskas och jämföras med internationellt välrenommerade företag. Jag är stolt över vad vi åstadkommit och ödmjuk inför de områden där vi har mer att göra. Jag önskar min efterträdare Kerstin Lindvall och medarbetarna all lycka i arbetet. Lisbeth Kohls Chef Corporate Responsibility Tel: +46 8 561 502 12 E-post: lisbeth.kohls@ica.se Från januari 2010 är Kerstin Lindvall chef Corporate Responsibility.
ICAs arbete med hållbar utveckling och samhällsansvar Goda Affärer i dubbel bemärkelse Risker och möjligheter med hållbarhetsarbetet ICAs arbete med hållbar utveckling medför både risker och möjligheter. ICA måste hela tiden anpassa sig till bland annat ökad genomlysning av bolaget, att lagstiftning kan ändras och växande krav på hänsyn till hållbarhetsaspekterna i alla led av varukedjan. Om inte ICA på ett tillfredsställande sätt klarar av att möta omvärldens förväntningar och HÅLLBARHETSREDOVISNING God lönsamhet hand i hand med ett stort samhällsengagemang och medvetet hållbarhetsarbete – det är själva grunden för ICAs affärer. Med hjälp av starka gemensamma värderingar och inställningen att alla länkar i kedjan är viktiga, från leverantör till medarbetare och kund, kan ICA integrera hållbarhetsarbetet i koncernens alla olika verksamheter. Så sty styr IC ICA hållbarhetsarbetet ICAs Goda Affärer – så kallas de sju ståndpunkter som utgör själva grunden för ICAs hållbarhetsarbete (se separat bild sid 36). Ståndpunkterna bottnar bland annat i FNs företagsinitiativ Global Compacts tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och kamp mot korruption. I ICAs bolagsstyrningsrapport på sid 64–65 fi nns närmare beskrivet vilka policyer och riktlinjer som ICA använder i det dagliga arbetet samt hur ICA reviderar dessa. ICAs hållbarhetsarbete är kopplat till de båda ägarna Royal Ahold och Hakon Invest. Ahold och ICA stödjer sig på likartade grunder i arbetet med samhällsansvar och hållbar utveckling, redovisar enligt samma riktlinjer och håller därmed i hög utsträckning en gemensam linje för utvecklingen av hur arbetet utförs. Hakon Invest stödjer och följer aktivt upp ICAs arbete med samhällsansvar och hållbar utveckling, och främjar kunskapsutbyte inom detta område med sina övriga portföljbolag. Så redovisar ICA sitt hållbarhetsarbete Fakta om redovisningen ICAs hållbarhetsredovisning görs enligt GRIs, Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G3). Årets hållbarhetsredovisning tillämpar GRIs nivå B och är översiktligt granskad av ICAs externa revisorer, se bestyrkanderapporten på sid 62. Hållbarhetsredovisningen för 2009 är delvis integrerad i koncernens årsredovisning och beskrivning av verksamheten. Till exempel fi nns uppgifter runt strategiska hållbarhetsfrågor i vd-ordet på sid 2–3 och frågor som gäller ansvar och styrning återfi nns i bolagsstyrningsavsnittet i årsredovisningen. På sid 8–9 i årsredovisningen fi nns en översikt som beskriver ICAs koncernövergripande mål och resultat för ekonomi, miljö och samhälle under 2009. Andra inslag i hållbarhetsarbetet redovisas under avsnitten som behandlar kunderna, butikerna och koncernen på sid 10–27. En innehållsförteckning på sid 60 visar var i årsredovisningsdokumentet de olika GRI-indikatorerna respektive Global Compact-principerna återfi nns. Detta omfattar redovisningen Redovisningen omfattar koncernens arbete inom områdena miljö, samhälle och ekonomisk utveckling. I kapitlet om samhälle berättar ICA om sitt arbete med mänskliga rättigheter, produktsäkerhet, hälsa, medarbetare samt engagemang i närområden. Detta är ICAs femtonde hållbarhetsredovisning. sina egna målsättningar för hållbarhetsarbetet, så fi nns det en risk att varumärket och ICAs position på marknaden skadas. ICA riskerar också sämre kostnadseffektivitet om inte tillfredsställande åtgärder inom till exempel energibesparing och avfallsminimering vidtas. Bland möjligheterna fi nns å andra sidan också att ICAs varumärke kan stärkas av ett gott hållbarhetsarbete, att marknadspositionen kan stärkas om ICA kan möta till exempel kundernas efterfrågan på miljö- och hälsoanpassade produkter bättre än konkurrenterna, och att ICA kan bli mer kostnadseffektivt i sina verksamheter genom att minska sin energi- och materialförbrukning. (Se även risker och möjligheter med klimatarbetet, sid 45, fi nansiella risker sid 91, samt ägarna Aholds hållbarhetsredovisning och årsredovisning samt Hakons årsredovisning). Olika länder, olika förutsättningar ICAs ståndpunkter och policyer för hållbarhetsarbetet är koncerngemensamma. Även om arbetet med hållbarhet vilar på samma grund oavsett land, så förekommer det lokala variationer i hållbarhetsarbetet. Generellt sett kan man säga att den svenska verksamheten kommit längst i utvecklingen. Det är i Sverige idéer och metoder för att integrera hållbarhetsarbetet i vardagen ofta börjar, för att sedan föras vidare till de norska och baltiska verksamheterna. Det fi nns fl era förklaringar till de lokala variationerna: Olika marknader: ICA Sverige är marknadsledare på en mogen marknad. I Norge däremot är ICA en uppstickare som arbetar hårt för att vända en historiskt negativ utveckling. I Estland, Lettland och Litauen arbetar Rimi Baltic på en potentiellt expansiv men just nu också mycket Utgångspunkt för mätningar och beräkningar Den information och de nyckeltal som presenteras i hållbarhetsredovisningen är utvalda efter den påverkan verksamheten har ur ett hållbarhetsperspektiv samt dess strategiska betydelse för koncernen som helhet (se även bild över hur ICA kan påverka i varukedjan på sid 38). ICA Sverige, ICA Norge och Rimi Baltic använder ett gemensamt IT-system för insamling av data inom hållbarhetsfrågor. Systemet stödjer kontinuerlig rapportering och syftar till att säkerställa långsiktig kvalitet för de indikatorer som ingår i ICAs hållbarhetsrapportering. För mer detaljerad information se ICAs redovisningsprinciper på www.ICA.se > Om ICA Avgränsningar Hållbarhetsredovisningen inkluderar ICA-koncernens verksamheter i distribution, på kontor och i de butiker som ICA heläger. Genom avtal i Sverige och Norge samarbetar ICA med fria handlare och franchisetagare. Uppgifter om butiker som drivs av enskilda handlare eller franchisetagare presenteras i de fall dessa är väsentliga för att förmedla en helhetsbild av ICAs hållbarhetsarbete. Verksamheter som står utanför ICAs kontroll, exempelvis leverantörer, är inte inkluderade i redovisningen, men uppgifter gällande leverantörer av ICAs egna märkesvaror är i förekommande fall inkluderade. 35 ICA ÅRSREDOVISNING 2009
Page 1 and 2: ICA-koncernens årsredovisning inkl
Page 3 and 4: Detta är ICA-koncernen ICA-koncern
Page 5 and 6: Öppna sinnen, öppna affärer ICAs
Page 7 and 8: av rätt lokaler på rätt platser
Page 9 and 10: ICAs intäkter kommer från fyra hu
Page 11 and 12: Vi gör varje dag lite enklare ICAs
Page 13 and 14: Utfall 2009 Fokus 2010 Rörelsemarg
Page 15 and 16: Kunderna: Nya lösningar för nya l
Page 17 and 18: Recept för friskare kunder Under 2
Page 19 and 20: Tillsatser - inga hemligheter Vad g
Page 21 and 22: Butikerna: Att förvandla omvärlde
Page 23 and 24: Fräscht och modernt när Rimi Supe
Page 25 and 26: Franchising nästa steg för Rimi i
Page 27 and 28: ICA-koncernen: Stabil grund för h
Page 29 and 30: ”Med rätt varumärke kan du bind
Page 31 and 32: expertgrupp testar Alla ICAs egna m
Page 33 and 34: ICA Norge Positiva effekter av nya
Page 35 and 36: ICA Banken Fortsatt tillströmning
Page 37: Hållbarhetsredovisning Förmågan
Page 41 and 42: Intressenternas nyckelfrågor och d
Page 43 and 44: • Universums Karriärbarometer ut
Page 45 and 46: Hållbart fi ske 2009: Mer miljöm
Page 47 and 48: Klimatarbetet satte prägel på år
Page 49 and 50: Risker och möjligheter med klimatf
Page 51 and 52: Utsläpp Utsläpp av koldioxid frå
Page 53 and 54: När ICA misstänker att en produkt
Page 55 and 56: Nyckelhålsmärkta produkter i ICA-
Page 57 and 58: nisk eller nationell bakgrund eller
Page 59 and 60: nanskrisen stärkt sina samarbeten
Page 61 and 62: Viktiga insatser 2009 Leverantörsk
Page 63 and 64: samarbete med externa organisatione
Page 65 and 66: GRI-indikator Ekonomisk påverkan E
Page 67 and 68: Bolagsstyrningsrapport och årsredo
Page 69 and 70: Godkännande av fi nansiella rappor
Page 71 and 72: STYRELSE 67 ICA ÅRSREDOVISNING 200
Page 73 and 74: KONCERNLEDNING 69 ICA ÅRSREDOVISNI
Page 75 and 76: ICA Sverige Nettoomsättningen uppg
Page 77 and 78: ett värdebaserat ledarskap gynnar
Page 79 and 80: Resultaträkning - koncernen (MSEK)
Page 81 and 82: BALANSRÄKNING - KONCERNEN (MSEK) N
Page 83 and 84: Kassafl ödesanalys - koncernen KAS
Page 85 and 86: Intäkter Intäkter redovisas när
Page 87 and 88: Eventualförpliktelser En eventualf
Page 89 and 90:
Fortsättning Not 2 Geografi sk inf
Page 91 and 92:
Skatt i övrigt totalresultat 2009
Page 93 and 94:
Andelar i dotterföretag Innehav i
Page 95 and 96:
Förändring av förvaltningstillg
Page 97 and 98:
Not 23 Skulder hänförliga till sa
Page 99 and 100:
Balansräkning - moderbolaget (MSEK
Page 101 and 102:
Tilläggsupplysningar - moderbolage
Page 103 and 104:
Not 11 Finansiella anläggningstill
Page 105 and 106:
Revisionsberättelse Till årsstäm
show all

Årsredovisning 2009 - ICA Gruppen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?