Tidredovisning behövs i statlig förvaltning - Ekonomistyrningsverket

Timkostnaden
Timkostnaden bygger på löneintervall och beräknas genom att
man tar intervallets medianlön plus lagstadgade och avtalade
sociala avgifter och delar summan med årsarbetstiden, som är
arbetstiden exklusive semester.
Ingen dubbelregistrering av övertid görs. Den registreras
endast i tidrapporten och ger då upphov till en ökad kostnad
motsvarande övertidskostnaden för det aktuella verksamhetsobjektet.
För semester och sjukfrånvaro krävs, förutom
registreringen i tidrapporten, att också en separat blankett
skickas till löneenheten.
Det är endast personalkostnaderna som fördelas på verksamhetsobjekten
med tidredovisningen som grund, det vill
säga gemensamma kostnader fördelas inte med antalet registrerade
timmar som grund.
Kalkyldifferenser
Differenserna ses som gemensamma kostnader och fördelas
på samma sätt som andra gemensamma kostnader på verksamhetsgrenar,
men inte på verksamhetsobjekt.
Attestering och uppföljning av tidredovisningen
Chefen attesterar rapporterna, som sedan översätts till kostnader
och bokförs i huvudboken. Ogiltiga verksamhetskoder
rättas före bokföring, och man kontrollerar att det exempelvis
finns semesteransökningar för den registrerade semestern
i tidrapporterna.
De registrerade timmarna översätts till personalkostnader
i ekonomisystemet, och det är dessa kostnader som analyseras.
Vid större avvikelser mellan budgeterade personalkostnader
och verkligt utfall används tidredovisningen för utökade
analyser. Ett generellt problem vid uppföljningen är att vissa
enheter har många och snarlika verksamhetsobjekt, vilket
innebär att kvaliteten i inrapporteringen kan ifrågasättas, och
det försvårar uppföljningen.
Hur tidredovisningen påverkat styrningen
Tidredovisningen fungerar bra, anser man. En förutsättning
är dock att cheferna reagerar på avvikelser och felrapporteringar.
Man är medveten om att kvaliteten på inrapporteringen
RIKSANTIKVARIEäMBETET
5