Drivkrafter för trafiksäkra transporter - Cajoma Consulting
Drivkrafter för trafiksäkra transporter - Cajoma Consulting
Drivkrafter för trafiksäkra transporter - Cajoma Consulting
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fortare man kör. Om man sänker hastigheterna så släpper väg<strong>transporter</strong>na ut<br />
mindre växthusgaser. En sänkning av hastigheterna ökar också trafiksäkerheten.<br />
Om man lyckas åstadkomma en sänkning av hastigheterna genom att hänvisa till<br />
gynnsamma miljökonsekvenser så gynnar man också därmed trafiksäkerheten. Det<br />
blir en vinna-vinnasituation <strong>för</strong> miljö och trafiksäkerhet. Trafiksäkerheten är<br />
klimatvänlig.<br />
Soptunnemodellen <strong>för</strong> kollektivt beslutsfattande<br />
Sammankopplingsidén i alla dess varianter, ligger oerhört nära den s.k. soptunnemodellen<br />
<strong>för</strong> kollektivt beslutsfattande. På engelska kallas den garbage can model.<br />
Soptunnemodellen har utvecklats inom organisationsläran och utgår ifrån att<br />
lösningar finns på <strong>för</strong>hand i en organisation och att aktörerna inom organisationen<br />
söker problem att hänga upp dessa lösningar på. Först då kan det bli tal om att fatta<br />
beslut och agera.<br />
Analogin med trafiksäkerhetsområdet är slående. Trafiksäkerhetsexperterna har<br />
en lösning, t.ex. olika åtgärder <strong>för</strong> att begränsa hastigheten, och deras strävanden<br />
handlar om att hitta lämpliga problem i omgivningen att hänga upp denna lösning på.<br />
Problemet kan vara varumärkesskydd eller till exempel åtgärder mot global<br />
uppvärmning. Det gäller, säger man, att göra trafiksäkerhet till en fråga om skydd av<br />
varumärket i <strong>för</strong>etaget. Eller, säger man, så gäller det att göra trafiksäkerhet till en<br />
miljöfråga, en klimatfråga.<br />
Enligt soptunnemodellen går beslutsfattandet i kollektiva aktörer inte så till att<br />
granskningen av medlen - lösningarna - startas efter det att problemen retts ut och<br />
målen satts. Lösningarna finns innan problemen kommer upp på dagordningen.<br />
Beslutsfattande går till så, att olika aktörer söker problem att hänga upp sina patentlösningar<br />
på. När problem uppstår och tas upp på samhällets dagordning, skapas en<br />
soptunna dit olika deltagare kan tömma sina mer eller mindre färdiga <strong>för</strong>slag till<br />
lösningar (Kingdon 1984, Enderud 1985:112ff, Bogason 1988:33ff). En sådan lösning<br />
kan vara trafiksäkerhet och ett sådant problem kan vara klimatfrågan.<br />
Soptunnemodellen <strong>för</strong> kollektivt beslutsfattande kontrasterar starkt mot den s.k.<br />
rationalistiska eller rationella modellen <strong>för</strong> beslutsfattande. Enligt den rationella<br />
modellen är beslutsprocessens utgångspunkt ett grovt tillyxat problem. Beslutsgången<br />
startar med problemanalys. Man analyserar problemets orsaker och dess eventuella<br />
konsekvenser om ingenting görs. Därpå följer en fas då målen <strong>för</strong> ett kommande<br />
beslut <strong>för</strong> att komma tillrätta med problemet klaras ut och rangordnas. Därefter<br />
inventeras alla tänkbara lösningar som skulle kunna sättas i verket <strong>för</strong> att lösa det<br />
<strong>för</strong>eliggande problemet. Lösningarnas - eller handlingsalternativens - samtliga konsekvenser<br />
granskas och konsekvensernas sannolikheter beräknas. Därefter vägs<br />
lösningarnas konsekvenser och sannolikheter samman och sätts i relation till de inledningsvis<br />
utklarade målen. Till sist väljs den lösning som bäst leder till måluppfyllelse<br />
21<br />
21
Change language