Drivkrafter för trafiksäkra transporter - Cajoma Consulting

Textruta 3.3 Vägverkets interventionsteori gentemot yrkestrafiken
Vägverkets interventionsteori för att främja trafiksäkerheten inom
yrkestrafiken har varit att påverka ledarskapet som i sin tur ska påverka de
anställda att agera mera trafiksäkerhetsanpassat. Sett till trafiksäkerhetens
utveckling de tio senaste åren var denna strategi inte lyckosam. Vägverkets
trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall säger följande: ”Alla mätningar på
nationell nivå tyder på att ingenting hänt med hastigheter och användning
av bilbälte bland förare av tunga fordon. Ett sektorsarbete värt en halv
miljard skulle därmed inte ha fått avsedd effekt. Detta är inte bara
allvarligt, det var också huvuddelen i den hastighetsstrategi som togs fram
i slutet av 1990-talet och som byggde på att den trafik som har rationella
argument att inte köra för fort skulle kopieras av annan trafik. Genom att
strategin misslyckades fick vi inte de effekter totalt sett av en bättre
hastighetsefterlevnad som andra länder fått via en kraftigt utökad
övervakning.”
Källa: Personligt samtal med Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör, Vägverket.
Ett sätt att vidga avnämarnas vyer och göra utvärderingen mer samhällsvetenskapligt
intressant och relevant kan alltså vara att karakterisera den insats som
utvärderas i termer av reglerande, ekonomiska eller informerande styrmedel. 11 I
praktisk politik kombineras styrmedel till paket.
En central fråga i sammanhanget är vilket objekt statens styrning riktas mot.
Statens styrning kan exempelvis riktas mot individer, företag och myndigheter.
3.8 Sammanfattning
Kapitlet presenterar följande sex hypoteser om transportköpares, speditörers och
transportsäljares drivkrafter för trafiksäkerhetsförbättringar:
Interna drivkrafter
Hypotes 1: Skyddet av ett företags varumärke kan utnyttjas som en drivkraft
för trafiksäkerhetsförbättringar.
Hypotes 2: Miljö och arbetsmiljö är drivkrafter i ett företag och trafiksäkerhet
kan främjas genom att paketeras (sammankopplas) med denna typ av frågor.
Hypotes 3: Det är naturligt att trafiksäkerhet integreras i ett företags ledningssystem
när företaget i fråga har eller utvecklar sådant.
11 Sandahl 1983 använder styrmedelstypologier för att karakterisera den svenska bostadspolitiken. I RRV
1986, Bemelmans-Videc, Rist och Vedung 1998, Hildén m.fl. 2002 samt Mickwitz 2006 diskuteras
utvärdering av styrmedel. Angående utvärdering av informativa styrmedel, se Furubo 1986 samt SOU
1983:34 och Statens energiverk 1984:2. – Den som vill läsa mer om ytterligare klassificeringar inom
ramen för käppar, morötter och predikningar hänvisas till Vedung 1998a: 117-121 samt till Vedung
1993: 131-147 och Vedung 2002: 94-113.
30
30