Det oupptäckta - om hur innovation löser samhällsproblem - RISE

106
ning. Och inget om den världsledande svenska forskning som
gör att hälsosamma bakterier kan överleva i en fruktdryck och
förbättra maghälsan för stora grupper.
Handelns envisa fokus på pris har nästan omöjliggjort den
lustfyllda folkbildningskampanj om mat, kvalitet och innovation
som skulle behövas. I stället är två mycket svenska
förhållningssätt till mat fortfarande förhärskande. Det ena
är civilingenjörsidealet: att livsmedelsindustri ses lite över axeln
jämfört med saker som tillverkas av metall, från kullager till
bilar. Mat anses inte riktigt vara industri. Det andra är husmodersidealet,
som går ut på att den som lyckas lägga ut minst
pengar på sin matkasse anses vara duktigast. Tillsammans
skapar de ett kompakt fokus på pris i alla led.
Det enda som bryter det mönstret ordentligt är svenskarnas
nyväckta intresse för restaurangliv. Viljan att spendera tid och
pengar på framför allt storstadskrogarna ökar stadigt. Allt fler
går ut och äter, och är då beredda att lägga en hel del pengar
på god och spännande mat lagad av kockar i världsklass.
Snart sagt varenda nyöppnad restaurang i Stockholm ståtar
med kockar som vunnit prestigefyllda pris i någon av alla
kocktävlingar runt om i världen.
Innovation, mat och teknik har ett nödvändigt men ömtåligt
förhållande. Ett uttryck som ”teknisk utveckling” ses av de
flesta som något spännande när det gäller bilar, telefoner eller
flygplan. Men konsumenter blir mer tveksamma när det gäller
teknisk utveckling av mat. Dessutom betraktas saker som
mascarponesmakande yoghurt, kebabchips eller steviasmaksatt
ketchup inte som innovationer, utan avfärdas lättsamt