Entreprenör nr 5 2011

More documents

Recommendations

Info

10 Insänt/Debatt IDE FÖR IDÉER DET SVENSKA företagandet är bra, men kan bli bättre. Det räcker inte för framtidens behov av jobb, välfärd och tillväxt. Morgondagens utmaningar på arbetsmarknaden kan tyvärr inte lösas med gårdagens erfarenheter. Ett globalt kunskapssamhälle ställer helt andra krav på företagsklimat och lagstiftning än industrisamhällets. Sverige har en stolt tradition / Nummer 5-2011 www.entreprenor.se HÖR AV DIG! Mothugg, debatt och åsikter emottages. Skriv kort och gör det nu! Vi stryker nästan alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit. Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller nicklas.mattsson@entreprenor.se Läs Entreprenör på webben också: www.entreprenor.se Regeringen har bristande förståelse för egenföretagare REGERINGEN UTGER SIG FÖR att vilja förenkla för egenföretagare. Reformerna har konsekvent rört regelförenklingar och minskad administration . Samtidigt fi nns det inget fullgott skydd för egenföretagare. Åtgärderna har defi nitivt fyllt sin funktion, men ansvariga politiker misstar sig när de talar om lättnader för de som redan driver verksamheter. Liten kraft läggs på de som vill starta eget, en viktig kategori med helt andra hinder. En ny undersökning från konsultmäklaren Assistera, gjord bland närmare 500 egenföretagande konsulter, visar att ekonomisk osäkerhet är det största hindret för att starta eget. En stor orsak är frånvaron av ett fullgott trygghetssystem. Egenföretagare som grupp består dels av människor som väljer att ge upp sina jobb och sin trygghet för att driva egen verksamhet och dels de som tar beslutet i samband med att de förlorar sina jobb. Oavsett motiv är problembilden densamma; rådande system bakbinder alla som överväger att bli egenföretagare. För den som är arbetslös och erhåller arbetslöshetsersättning från a-kassan ska, som ett av villkoren, vara aktivt arbetssökande. Samtidigt får den arbetssökande inte söka arbete hos sig själv, utan villkoret för ersättning är att denne söker arbete hos annan arbetsgivare. Resultatet blir att många som skulle vilja bli egenföretagare istället stannar kvar i a-kassor till dess att samtliga dagar är förverkade. Först när ersättningen från a-kassan har utgått tar de steget. Att människor känner sig tvingade att välja mellan ersättning från a-kassan eller att starta eget är ett svaghetstecken för systemet. Samhällsnyttan skulle bli större om blivande entreprenörer kunde starta eget i tidigare skede. En framtidsinriktad förändring kan vara att a-kassan fryses under en bestämd tid för den som väljer att starta eget, exempelvis ett år, där individen kan gå tillbaka till sin a-kassa om företagsidén inte håller. Då elimineras en betydande del av risken, samtidigt som det inte kostar som företagsnation. Många av våra företag är världsledande samtidigt som vi har många småföretag. Tyvärr har vårt företagsklimat sällan gynnat eller uppmuntrat småföretag som vill växa till storföretag. Regelverket och lagstiftningen har ofta gynnat de stora på de smås bekostnad. Finanskrisen visade tydligt sambandet mellan välfärd och tillväxt. Om vi vill ha välfärd i världs- GLÖM INTE! ..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det stora uppslagsverket på Internet, www.wikipedia.se med näringslivsinformation. staten något extra. Nuvarande lösning, där det inte existerar något skydd för den som förlorar sin anställning som företagare, är ett stort tankefel. Vi uppmanar Sveriges politiker och företrädare för arbetslöshetskassorna att arbeta fram en mer attraktiv lösning för de som vill starta eget. Ett förbättrat trygghetssystem skulle bidra till detta. Fler entreprenörer och företag är oerhört viktigt för Sveriges framtid. klass krävs tillväxt i världsklass. Och det är företagandet, ofta småföretagandet, som står för denna tillväxt. Tyvärr verkar få människor inse detta samband. Trygg välfärd kräver därför att företagen åtnjuter juridiskt skydd för forskning och innovationer. Därför är det mycket glädjande att samtliga EU-länder, utom Spanien och Italien, nu har enats om ett gemensamt EU-patent. Sverige har varit pådrivande i THOMAS GORÉUS, VD ASSISTERA frågan eftersom vi som uppfi nnarnation har mycket att tjäna på ett EU-patent. Samtidigt förbättras 3:12-regelverket. Schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs och den utdelning som kan beskattas som lön begränsas. Lönsamma företag får alltså mindre krångel vilket på sikt leder till ett mer livskraftigt näringsliv, med fl er och tryggare jobb. Dessutom ökas incitamenten FOTO: SCANPIX
för mindre företag att växa och utvecklas. Detta välkomnar vi och vi är äntligen på rätt väg. Fler reformer är nödvändiga. Stabila statsfi - nanser kräver dock att reformer måste fi nansieras. Därför innebär ökad tillväxt ökat reformutrymme och att reformkraven måste anpassas efter verkligheten. Men det innebär inte att vi avstår från att efterfråga fl er förbättringar för företagen. BORIANA ÅBERG (M), RIKSDAGSLEDAMOT, NÄRINGSUTSKOTTET SISTA OMRÅDET ATT KOSTNADSKONTROLLERA STÖRRE ORGANISATIONER har ofta stor kontroll på sina fasta kostnader som personal och materialinköp. Även indirekta kostnader som bilparker, resekostnader och hyror budgeteras 12 månader framåt. Men den tredje största indirekta kostnaden som Sveriges företag har är telefoni och kommunikation. Dagens samarbetslösningar såsom chat, presence, web och video ger stora möjligheter för företagen att eff ektivisera sin verksamhet. Men i takt med att kommunikationslösningarna blir alltmer komplexa har det blivit allt svårare att få kontroll och överblick på sina kostnader. Tipsen till ekonomiansvariga är: • Få organisationen inse att kommunikationskostnaderna är en av de större indirekta kostnaderna på företagen. • Administrationen är ofta tidskrävande när samma sak uppdateras i fl era olika system. Exempelvis så hanteras telefoner, samtalskostnader, drift, underhåll samt användardata av olika avdelningar och system som företagen använder idag, men som inte hänger ihop. • Det är en utmaning att synliggöra telekomrelaterade kostnader inom en organisation. De kostnader som man ofta har dålig kontroll på är hur det ser ut inom olika områden när det gäller antal och kostnader för: telefoner och terminaler, hårdvara, mjukvara, nätverk, tjänster (planering, utbyggnader, installationer), support och underhåll (administration, helpdesk, ändringar, konfi - gureringar) och trafi kkostnader. • Bara att förse resande personal med mobila klienter som hanterar ”least cost routing” kan betala en helt ny kommunikationslösning. Reduktion av inaktiva anknytningar och överfl ödiga accessabonnemang erbjuder också stora besparingar samtidigt som rätt Dagens samarbetslösningar såsom chat, presence, web och video ger stora möjligheter för företagen att eff ektivisera sin verksamhet. Men i takt med att kommunikationslösningarna blir alltmer komplexa har det blivit allt svårare att få kontroll och överblick på sina kostnader. trafi kkostnader med fasta tariffer som leder till en betydande kostnadseff ektivitet • Genom att använda all statistik och användardata som fl ödar genom de olika delarna av företagens totala kommunikationslösning, där hela telefonilösningen, telefonister, svarstider, trafi kmätningar, antal aktiva anknytningar, volymer och trafi k och Asset Management knyts samman, kan man samla och strukturera all data. • Lokalkostnader för äldre Hört & läst ”Vi startade inte Campusbokhandeln för att tjäna pengar, det behövdes helt enkelt ett system för att omsätta begagnad kurslitteratur och det fungerade i Örebro så vi startade i Karlstad också” Joakim Bank, vald till Årets unga Entreprenör Väst 2011, med fem bokhandlar nu. I Värmlands Folkblad, vf.se ”Du kan citera mig på det här. Jag känner inget förtroende för LO-Tidningen.” IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. I LO-tidningen angående det nya industriavtalet. ”För mig är det som en vitamininjektion i företaget. Det får en att tänka på nya idéer och komma igång”. Rolf Andersson, Årets företagare i Klippan, som bygger motorcyklar med bilmotorer, V8:or. I Lokaltidningen.se utrymmeskrävande utrustning samt elkostnaden för att driva telekomutrustning är idag vita fl äckar för de ansvariga på företagen. De fl esta företag är idag, och kommer framledes att vara, beroende av fl era leverantörer vilket ökar utmaningen. En del leverantörer arbetar aktivt med och för öppna industristandarder och integration medan andra är mindre aktiva på det området. ROBERT STAHRE, AASTRA TELEKOM JOHAN FLINK, TELEOPTI PRO UPPVÄRDERA PROGRESSIVT SPARANDE! SVERIGES VÄLSTÅND beror i stor utsträckning på hur svenska företag lyckas förvalta frukterna av satsat kapital samt idé-, tanke- och muskelkraft. För framtiden är det viktigt att pensionskapitalet, som är stor aktieägare, behåller och helst ökar realvärde och utdelningar. Regnar det på prästen så stänker det på klockar´n. Utöver värdesäkring av pensionskapitalet växer även det riskkapital som företagare och enskilda aktieägare satsat i form av kapital och produktutveckling, som ökarinsatsernas värde och ger ränta i form av utdelning. Belöning av sådant progressivt sparande och risktagande angrips ibland som orättvist. Den som för 50 år sedan satsade sparkapital i en villa eller bostadsrätt har ofta gynnats mer än den som vid samma tidpunkt köpt aktier för motsvarande belopp. Det betraktas inte som orättvist. Ändå har insatsen i aktier ofta bidragit till ökad välståndsutveckling i framtiden medan ökningen av bostadens värde ger säljaren en kapitaltillväxt som höjer köparens framtida boendekostnader. Vi behöver ökad stimulans till åtgärder som ökar arbete och prioriterar sparande i arbetande kapital. THORE GÅRMARK, VÄSTERÅS www.entreprenor.se Nummer 5-2011 / 11
Page 1 and 2: Myndigheter öppnar guldgruva Datab
Page 3 and 4: ÄNTLIGEN. EFTER 2012 ÅR, EN INTER
Page 5 and 6: Gratis och ombord WiFi ombord Som f
Page 7 and 8: 30 36 Nu satsar den gamle hockeyhj
Page 9: Ledaren nicklas mattsson Chefredakt
Page 13 and 14: Arbets- och fritidskläder med atti
Page 15 and 16: NordJylland PAULI TIPSAR: Ta en dag
Page 17 and 18: v ”På Arlanda kommer inte bara s
Page 19 and 20: Snabbare patent i USA och Japan IMM
Page 21 and 22: ”Det är kul med makt. Två saker
Page 23 and 24: AMBITIÖS ADMINISTRATÖR 49 KR/MÅN
Page 25 and 26: här är sveriges hetaste sport ent
Page 27 and 28: Kajsa Bergqvist Född: 1976 gör: V
Page 29 and 30: 6 martiN dahliN, fotboll. Efter en
Page 31 and 32: synslös mot sig själv och sin ege
Page 33 and 34: på riktigt med Patrik Sjöberg som
Page 35 and 36: FoTo: scanpiX Jag kan inte göra n
Page 37 and 38: SLARV VID REKRYTERING STÅR DIG YRT
Page 39 and 40: En extra ”morot” för den tillt
Page 41 and 42: 10 kap. Grundläggande bestämmelse
Page 43 and 44: Halvera dina kostnader med vårt ny
Page 45 and 46: ÖVERKÖRD AV SKATTEVERKET VART TOG
Page 47 and 48: pärmar med fakturor och andra veri
Page 49 and 50: ”SYSTEMFEL” DOMSTOLARNA LÅNAR
Page 51 and 52: SKATTEDIREKTÖREN: Skatteverket få
Page 53 and 54: uppnåbara. Jag önskar att det ska
Page 55 and 56: Vd har ordet INNEHÅLL #5 Vid Vätt
Page 57 and 58: ”Alla vi som är här vet att pen
Page 59 and 60: ”Det behövs politiker med vision
Page 61 and 62:
Vinnare av SRF:s årliga användare
Page 64 and 65:
64 Kalendarium FOTO:SCANPIX / Numme
Page 66 and 67:
66 Opinion Startlön Det bästa sä
Page 68 and 69:
Ungdomsarbetslöshet kräver engage
Page 70 and 71:
70 I praktiken När FredriK PeTerSe
Page 72 and 73:
72 I praktiken HÄRJEDALSKÖK fl yt
Page 74 and 75:
74 Experterna Hur skydda en idé? F
Page 76 and 77:
76 Fråga experterna Skicka din fr
Page 78 and 79:
78 FOTO: COLOURBOX Tips & Trix Maxa
Page 80 and 81:
UR ARKIVET Edward Blom, näringsliv
Page 82 and 83:
82 fritiden Sjöräddning ger persp
Page 84:
BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 4,9-8,
show all

Entreprenör nr 5 2011

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?