Entreprenör nr 5 2011

Ledaren
nicklas mattsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare nicklas.mattsson@entreprenor.se
En uppdragsgivare ska kunna lita på den F-skattsedel
som en leverantör tilldelats av Skatteverket.
Så är det inte.
5 viktiga skattepunkter
vår artikelserie om rättssäkerheten för företagare i skattemål har gett större gensvar
än något vi tidigare skrivit om. Tyvärr. Vi kommer därför att fortsätta granska både
Skatteverkets metoder, domstolarnas kompetens och lagstiftningens håligheter.
Listan på problem kan göras lång. Här är de fem viktigaste:
f-skattsedelns trovärdighet. En uppdragsgivare ska kunna lita på den F-skattsedel
som en leverantör tilldelats av Skatteverket. Så är det inte. I ett stort antal fall påstår
Skatteverket att uppdragsgivaren i samråd med leverantörer mottagit osanna fakturor
och att betalning för dessa fakturor i själva verket gått till att betala leverantörens
personal svart. Trots att det är klarlagt att arbetet utförts och att uppdragstagaren
haft F-skattsedel. Gemensamt för dessa fall är att uppdragsgivaren är ett företag vars
skötsamhet i övrigt inte ifrågasatts. Så som bevisfrågorna behandlas i domstolarna
och av Skatteverket strider det mot grundläggande krav på rättssäkerhet.
företrädaransvaret för strängt. Det personliga betalningsansvaret för skatter och
avgifter är mycket strängt. Det kan drabba en verkställande direktör, styrelseledamöter
och andra som företräder bolaget. Om inte företaget ansökt om företagsrekonstruktion
eller lämnat in konkursansökan senast den dag då skatter och andra avgifter
ska betalas, kan företrädaren bli personligt betalningsansvarig. I våra nordiska
grannländer saknas sådana regler.
skattetilläggen är orimligt hårda. Reglerna framstår som helt absurda och kan
träffa enkla förbiseenden i deklarationen. I den svenska lagstiftningen saknas så
kallade subjektiva rekvisit, det vill säga krav på att Skatteverket ska visa att den skattskyldige
varit oaktsam eller haft uppsåt. Här avviker Sverige i förhållande till andra
europeiska länder. Endast i Norge kan man i några fall påföra skattetillägg på detta
lättvindiga sätt. Nederländerna har skrotat systemet, med motiveringen att det inte
är förenligt med Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
skattebeslut gäller omedelbart. Det kan många gånger vara till stor nackdel för de
skattskyldiga. Trots att den skattskyldige överklagar Skatteverkets beslut är det inte
alls säkert att anstånd med skatten medges. Även om det visar sig efter domstolsprövning
att den skattskyldige hade rätt är det många gånger för sent att rätta till den
allvarliga skada som skett. Företaget kan ha gått i konkurs och kunderna försvunnit.
ersättningsreglerna är skeva. Det är endast ett fåtal av de skattskyldiga som begär
ersättning i skattemål, som också beviljas ersättning. Statistiken visar att Skatteverket
har en minst sagt restriktiv inställning när det gäller ersättningsfrågan och även
att domstolarna mycket sällan beviljar
någon ersättning.
Vår artikelserie om rättssäkerheten
för företagare i
skattemål har gett större gensvar
än något vi tidigare skrivit om.
Tyvärr. Vi kommer därför att
fortsätta granska både Skatteverkets
metoder, domstolarnas
kompetens och lagstiftningens
håligheter.
www.entreprenor.se Nummer 5-2011 / 9
FOTO: paTrik cederman