Entreprenör nr 5 2011

66
Opinion
Startlön Det bästa sättet att
bekämpa och förebygga barnfattigdom
är att driva en politik som gör att
fler kommer i arbete. Höga startlöner
utestänger grupper från arbetsmarknaden
och bidrar till att låglönejobb
försvinner och spär på fattigdomen,
skriver ekonomen Björn Lindgren.
i början av februari släppte Rädda Barnen en
rapport som visar att barnfattigdomen halverats
sedan 1997. Den efterföljande debatten
fokuserade på den marginella ökningen av
barnfattigdomen på grund av den ekonomiska
krisen. LO-tidningen hade på sin webbplats
den 4 februari rubriken ”Barnfattigdomen en
skam för Sverige” och påstod sedan felaktigt
att barnfattigdomen ökat under senare år.
Den som vill sansa debatten bör fundera
på vad det är som gör att människor undgår
fattigdom. Svaret är ganska enkelt, arbete.
Svenskar som stiger upp och går till jobbet
fem dagar i veckan har det i allmänhet rätt bra
ekonomiskt ställt. Det är de grupper som inte
har ett jobb som drabbas av fattigdom.
såväl långtidsutredningens utredare Nils
Gottfries som finansminister Anders Borg har
pekat på att höjda startlöner höjer murarna
mot arbetsmarknaden för utsatta grupper.
Två nya forskningsstudier pekar på att konsekvenserna
är värre än så. Människor i låglönejobb
riskerar att förlora jobbet och i stället
hamna i riktig fattigdom.
Den första studien (Effects of Increasing
Minimum Wages on Employment and Hours:
Evidence from Sweden’s Retail Sector) av Per
Skedinger på Institutet för Näringslivsstudier,
drar slutsatsen att den höjda minimilönen
leder till att företagen säger upp fler anställda
som har minimilön än vad de annars skulle ha
gjort.
Den andra studien av Sen, Rybzynski och
Van De Waal (Teen employment, poverty and
the minimum wage: evidence from Canada)
/ Nummer 5-2011 www.entreprenor.se
Den paradoxala slutsaten är att krav på höjda
minimilöner kan leda till ökad fattigdom.
drar slutsatsen att höjda minimilöner paradoxalt
nog leder till ökad fattigdom eftersom
sysselsättningen för ungdomar minskar. När
minimilönen ökar med tio procent så ökar
andelen fattiga familjer med fyra-sex procent.
ny statistik som svenskt näringsliv tagit fram
visar att det är en ytterst liten andel av de
förvärvsarbetande som tjänar minst under en
längre period. Av de tio procent som hade lägst
löner under 2005 var det redan ett år senare
bara en tredjedel som låg kvar bland dem med
lägst lön. Efter sex år, det vill säga 2010, hade
nio av tio högre lön än de som då hade lägst lön.
Mycket pekar mot att de som inte klarar av
att förbättra sitt löneläge också har en lägre
produktivitet. Orsakerna skiljer sig från fall
till fall. Men resultatet blir att om de skulle
Röster från Svenskt Näringsliv,
läs mer på www.svensktnaringsliv.se
Höga ingångslöner spär på barnfattigdomen
2008 levde 220 000 barn i fattigdom i Sverige, enligt siffror från Rädda Barnen.
förlora det jobb de har skulle de också få svårt
att få ett nytt jobb.
Den till synes paradoxala slutsatsen är att
krav på höjda minimilöner kan leda till ökad
fattigdom. Den grupp som fackförbunden
säger sig vilja hjälpa blir i stället stjälpta.
Barnfattigdom bekämpas således inte
genom höjda löner utan genom en relevant
jobbpolitik. Den som tar Rädda Barnens
rapport om barnfattigdom på allvar måste
börja i den änden. Det skulle verkligen hjälpa
barn som har det svårt ekonomiskt.
Björn Lindgren
ekonom, Svenskt näringsliv
Foto: coLourBox