Entreprenör nr 5 2011

More documents

Recommendations

Info

52 STRAFFBART ATT FÖLJA SKATTEVERKETS RÅD? Bilhandlaren Klas i Värmland visste inte hur han skulle redovisa momsen när han skulle importera bilar, och tog därför råd från Skatteverket. Råd som visade sig bli kostsamma. Klas var bilhandlare i Värmland och skulle importera bilar. Eftersom han inte visste hur han skulle behandla momsen tog han kontakt med sitt skattekontor och frågade om råd. Han lämnade alla behövliga uppgifter och fi ck ett svar som han följde. Det gick några år, men sedan blev det skatterevision och han påfördes moms och skattetillägg. Klas ilsknade till och ringde runt till en massa skattekontor och ställde på nytt frågan om hur momsen skulle redovisas. Han fi ck samma svar som första gången.Klas spelade in samtalen med skattetjänstemännen och presenterade inspelningarna för regionskattechefen, som beslutade att han skulle slippa skattetillägget. Några år senare lämnade regionskattechefen sin tjänst. Strax därefter lämnade Skatteverket in en åtalsanmälan mot Klas för skatte- och bokföringsbrott. Åtalsanmälan kom in till åklagaren den 23 april 2001 och blev liggande till sommaren 2004. I slutet av 2006 väckte åklagaren åtal mot Klas, bara någon vecka innan ärendet skulle preskriberas. Varför lade åklagaren inte ned utredningen när det fanns tydliga tecken på att Klas hade fått felaktiga råd? Förklaringen kom när förundersökningen blev offentlig. Åklagarens trumfkort var ett förhör med Klas egen revisor som sade att han hade upplyst Klas om att han gjorde fel vid momsredovisningen. Men vad åklagaren och revisorn inte visste var att Klas hade spelat in ett samtal med revisorn, som klart och tydligt visade att revisorn inte hade en aning om hur momsen skulle redovisas. Kan det vara straffbart att göra fel i en momsredovisning när man har följt de råd som har lämnats av Skatteverkets egna anställda? Svaret är ja. Under 2007 fälldes Klas i tingsrätten. / Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se Upptäcker ni sådana här problem själva? – En del av rättssäkerheten är att vi rutinmässigt gör en rättslig kvalitetsuppföljning. Vi väljer ut ett område där vi misstänker att det kan fi nnas problem, sätter ett gäng erfarna jurister på det som väljer ut ett hundratal fall och kollar dem utifrån underlag, skicklig hantering, tidsaspekter och beslut. Baserat på de största bristerna som hittas görs åtgärdsprogram som genomförs. Vad kommer ni fram till i de undersökningarna? – Vi hittar ju alltid någon typ av brister, det är sällan det blir grönt rakt av. Det kan vara att beslutet är krångligt formulerat eller att allt det som ska arkiveras inte har arkiverats. Visst förekommer det fel av det slaget. Hur stort är problemet? – Det fi nns ingen entydig siff ra. Det förkommer brister, men den allmänna kvaliteten är god. Den svenska skatteförvaltningen står sig väldigt väl i relation till andra skatteförvaltningar i världen och i förhållande till andra myndigheter i Sverige, vad gäller kvalitet, förtroende och resultat. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre och ser vi till exempel att det saknas handlingar i akter, ser vi till att åtgärda det. – Sen fi nns det såklart enskilda individer som känner sig felaktigt behandlade, som kan tycka att lagarna är fel och att de tycker att de betalar mer skatt än de skulle vilja. Andra kan vara kritiska mot domstolarnas sätt att hantera frågor, ytterligare andra kan vara kritiska mot oss. Idag vinner Skatteverket 75 procent av skattemålen, i vanliga brottmål ligger det på runt hälften. Många jurister vi pratat med anser att det tyder på att något är skevt i styrkeförhållandet mellan Skatteverket och den enskilde. Din kommentar? – Det kan jag inte alls förstå. Vi följer ju noga lagen och gör våra tolkningar av den samt bevakar domstolarnas utslag. Vi väljer ju medvetet att om vi tror att det bara är 50 procents sannolikhet att domstolen går på vår linje, går vi inte till domstol. Vi vill medvetet hamna över 50 procent, om vi hade haft bara 50 procents fällande domar hade vi gått till domstol för ofta. Vi siktar på att ligga någonstans mellan 60 och 90 procent vunna mål, annars går vi till domstol på för lösa grunder. Men det är ofta samma person som godkänner omprövning eller anstånd som gjort själva utredningen. Är det ett problem? – Det kan det vara och den nya skatteförfarandeutredningen säger att det ska vara en annan person som gör det. Det anser jag är en bra förändring, för då får man nya ögon som tittar på fallet. det kostar nog oss lite grand, men det kan det vara värt. Stämmer det att antalet ekonomer och utredare vida överstiger antalet jurister och processförare på Skatteverket, vilket gör att processförarna är överlastade av arbete och har svårt att värja sig? – Nej, vi försöker ha en välbalanserad kompetens och det är inget jag fått indikationer på från organisationen. Tror du att det fi nns företagare som är oskyldigt dömda i skattemål? – Exempel kan det säkert fi nnas. Även domstolar gör misstag, det görs misstag i alla organisationer. Nu kan jag inte svara för domstolarna, men de har alldeles säkert en nollvision. Man ska ständigt sträva efter att alla skyldiga döms och alla oskyldiga frias, men visioner är inte alltid
uppnåbara. Jag önskar att det ska bli noll döda i trafi ken, men ska jag göra en prognos blir det inte det heller nästa år. Skatteverket begär in underlag med kort varsel, ibland ”vid vite”, men svarar själv på frågor ”när det passar utredarna”. Vad säger du om det? – Att det skulle fi nnas en sådan stor asymmetri är inget jag känner till, men uppenbarligen fi nns det folk som upplever det så. Vi strävar allmänt efter så korta genomströmningstider som möjligt och sätter upp mål för det. Vi följer upp chefer och medarbetare och vill både av service- och av eff ektivitetsskäl att det ska gå så fort som möjligt. Vad gör ni ifall era anställda ser konstigheter i lagar eller ärendehanteringen? – Vi ser ju hur lagarna tillämpas i praktiken och hur folk förstår reglerna, och om vi tycker att något är onödigt komplicerat och om folk missförstår det ofta. Det mest markanta är väl reavinstbeskattningen på aktier, många redovisar för låg vinst, men minst lika många redovisar för hög vinst. Reglerna är så svåra att de inte förstår hur de ska räkna ut vinsten. Vi samlar ihop sådan information, funderar på om det kan göras bättre och utarbetar lagförslag. Ibland skickar vi hemställan till fi nansdepartementet och påpekar att reglerna borde ändras. Vi jobbar mycket med det. Handläggare har ofta en rå ton i mejl. Exempelvis skriver en handläggare ”de är fyra delägare, så det fi nns att ta av” när han med en kommunal tjänsteman diskuterar om de ska använda den lägre eller högre si ran i en skönsbeskattning. Hur ser du på det? – Har du en stor organisation med 10 000 anställda är det klart att det sker misstag, men vår policy är att minimera de misstagen. ”Respekt för den enskilde” är något som står inledningsvis i vår policy. Jag tycker att vi kommit långt, men tanken är att vi med denna strategi ska komma längre. I Elias Melkis bok ” När Skatteverket anfaller” påstås en revisor säga ”i vårt viktiga arbete får man räkna med att en och annan oskyldig drabbas”. Vad säger du om det? – Vår revisor påstår att hon aldrig sagt det och Elias Melki bedyrar att han har en minnesanteckning om det, så ord står mot ord och vi vet inte vad som är korrekt och även en journalist borde väl ha det förhållningssättet? Och om det skulle skett är det är det i så fall ett misstag, för så ska inte Skatteverkets anställda uttrycka sig. Beviskraven är för låga i processdomstolarna, anser många experter. Har Skatteverket någon intern kvalitetsfunktion som kan hindra att handläggare slentrianmässigt använder det luddiga ordet “sannolikt” i inlagor till domstolarna? – För det första försöker vi göra så goda utredningar som möjligt. Sen följer vi domstolarnas bedömningar och anpassar då vilka frågor vi går vidare med... Ser ni något problem i detta? – Naturligtvis önskar vi att utredningarna är ännu bättre än vad de är så att det är solklart vem som är skyldig och inte. Men det är som med nollvisionen i trafi ken, misstag kommer nog alltid att göras. ▲ ÖVERKÖRD AV SKATTEVERKET VART TOG RÄTTSSÄKERHETEN VÄGEN? LAGRÅDET KRITISKT MOT NY SKATTELAGSTIFTNING DET ÄR INTE BARA SKATTVERKETS metoder i skattemål som får företagare att se rött. Även regelkrånglet är ett stort problem. Nu fi nns planer på att förenkla regelverket. Men den nya skatteförfarandelagen gör inget åt den dubbelbestraff ning som skattetilläggen innebär. På ett seminarium i maj arrangerat av Institutet Skatter & Rättssäkerhet riktade Lagrådets Rune Lavin hård kritik mot förslaget till ny skatteförfarandelag. Rune Lavin, som i dag är domare men tidigare varit regeringsråd och JO, har ansvarat för Lagrådets granskning av förslaget. Den nya skatteförfarandelagen ska på samma sätt som miljöbalken ersätta ett antal andra regelverk som idag är utspridda på ett fl ertal lagar. Tanken är även att nya skatteförfarandelagen ska medföra förenklingar. Rune Lavin har inte arbetat med skattelagstiftning tidigare och blev därför förvånad över dess omfattning och detaljeringsgrad. Den nya förenklade skatteförfarandelagen kommer att ha 71 kapitel och omfatta hela 1000 paragrafer. Detta kan jämföras med miljöbalken som har 500 paragrafer. GRANSKNINGEN AV SKATTEFÖRFARANDELAGEN är Rune Lavins sista uppdrag på lagrådet. Lavin är redan pensionär och han underströk fl era gånger att detta gjorde att han därför kunde tala fritt om vad han tyckte om förslaget. Hans främsta kritik mot Skatteförfarandeutredningen är att den inte gör något åt den dubbelbestraff ning som skattetilläggen innebär. – Jag har en känsla av att det är Finansdepartementet som inte vill göra något åt dubbelbestraff ningen. Förklaringen är väl att det nuvarande systemet är mycket eff ektivt. Vi skriver att det är ”högst anmärkningsvärt” att man inte gör något åt dubbelbestraff ningen, sa Rune Lavin. LAVIN VAR OCKSÅ KRITISK till själva utformningen av lagen och överraskad över att så många begrepp har annan betydelse i skatteförfarandelagen än i andra sammanhang. – I övrig lagstiftning är ”kontrollavgift” något som man betalar för att få en tjänst utförd. När detta inte görs brukar det bli protester. I skatteförfarandelagen används kontrollavgift som en sanktion när företag inte har kassaregister eller personalliggare, sa Lavin. Blir förslaget till ny skatteförfarandelag antaget kommer ett antal inarbetade begrepp att ersättas med nya. Begreppet taxeringsbeslut ska försvinna och ersättas med ”beslut om slutlig skatt”. Dagens ”självdeklaration” ska ersättas med ordet ”inkomstdeklaration” och ”F-skattesedel” som ska ersättas med ”Beslut om godkännande av F-skatt”. De så kallade skattenämnderna försvinner också och kommer att ersättas med ”En särskilt kvalifi cerad beslutsfattare”, som istället ska besluta i omprövningsärenden. För företagare kommer kanske den största skillnaden att bli att deklarationstiderna ändras. Juridiska personer ska inte längre deklarera den 2 maj. I stället blir det en deklarationsfrist på sex månader från utgången av beskattningsåret. För de som har kalenderår blir sista datum för deklaration den 1 juli, det vill säga två månader senare än enligt dagens regler. Den som deklarerar elektroniskt får dessutom ytterligare en månad på sig för att deklarera. ▲ www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 53
Page 1 and 2: Myndigheter öppnar guldgruva Datab
Page 3 and 4: ÄNTLIGEN. EFTER 2012 ÅR, EN INTER
Page 5 and 6: Gratis och ombord WiFi ombord Som f
Page 7 and 8: 30 36 Nu satsar den gamle hockeyhj
Page 9 and 10: Ledaren nicklas mattsson Chefredakt
Page 11 and 12: för mindre företag att växa och
Page 13 and 14: Arbets- och fritidskläder med atti
Page 15 and 16: NordJylland PAULI TIPSAR: Ta en dag
Page 17 and 18: v ”På Arlanda kommer inte bara s
Page 19 and 20: Snabbare patent i USA och Japan IMM
Page 21 and 22: ”Det är kul med makt. Två saker
Page 23 and 24: AMBITIÖS ADMINISTRATÖR 49 KR/MÅN
Page 25 and 26: här är sveriges hetaste sport ent
Page 27 and 28: Kajsa Bergqvist Född: 1976 gör: V
Page 29 and 30: 6 martiN dahliN, fotboll. Efter en
Page 31 and 32: synslös mot sig själv och sin ege
Page 33 and 34: på riktigt med Patrik Sjöberg som
Page 35 and 36: FoTo: scanpiX Jag kan inte göra n
Page 37 and 38: SLARV VID REKRYTERING STÅR DIG YRT
Page 39 and 40: En extra ”morot” för den tillt
Page 41 and 42: 10 kap. Grundläggande bestämmelse
Page 43 and 44: Halvera dina kostnader med vårt ny
Page 45 and 46: ÖVERKÖRD AV SKATTEVERKET VART TOG
Page 47 and 48: pärmar med fakturor och andra veri
Page 49 and 50: ”SYSTEMFEL” DOMSTOLARNA LÅNAR
Page 51: SKATTEDIREKTÖREN: Skatteverket få
Page 55 and 56: Vd har ordet INNEHÅLL #5 Vid Vätt
Page 57 and 58: ”Alla vi som är här vet att pen
Page 59 and 60: ”Det behövs politiker med vision
Page 61 and 62: Vinnare av SRF:s årliga användare
Page 64 and 65: 64 Kalendarium FOTO:SCANPIX / Numme
Page 66 and 67: 66 Opinion Startlön Det bästa sä
Page 68 and 69: Ungdomsarbetslöshet kräver engage
Page 70 and 71: 70 I praktiken När FredriK PeTerSe
Page 72 and 73: 72 I praktiken HÄRJEDALSKÖK fl yt
Page 74 and 75: 74 Experterna Hur skydda en idé? F
Page 76 and 77: 76 Fråga experterna Skicka din fr
Page 78 and 79: 78 FOTO: COLOURBOX Tips & Trix Maxa
Page 80 and 81: UR ARKIVET Edward Blom, näringsliv
Page 82 and 83: 82 fritiden Sjöräddning ger persp
Page 84: BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 4,9-8,

Entreprenör nr 5 2011

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?